Blir bankerna den sista kistspiken i den tyska klimatpolitiken?
Kommentera gärna!
Blir bankerna den sista kistspiken i den tyska klimatpolitiken?
Kommentera gärna!
Lagen om tillgång och efterfrågan sätter i dag priset på elen och på elcertifikaten. Därför är det av yttersta vikt att inga höjningar av kvotkurvans procentsatser nu kommer till stånd och att marknadskrafterna får fortsätta styra elprisets utveckling för all elproduktion, skriver Björn Törnvall och Jonny Fagerström.
Motståndarna till kärnkraft förespråkar ofta vindkraft som ersättning. Detta energislag framställs då i debatten som något som är bra för klimat och miljö. Jag tycker att det är hög tid att granska även den politiskt korrekta vindkraften och dess negativa miljöeffekter, skriver Eva Flyborg (fp)
Angela Merkel sparkar sin miljöminister, Norbert Roettgen.
Regeringen måste gripa in och skydda södra Ölands världsarv så att det inte byggs vindkraft där. Det menar ett 40-tal personer som har skrivit till statsminister Fredrik Reinfeldt. De menar att de lagar som finns nu inte räcker till utan att man måste ge världsarvet ett extra skydd.
Svenska Naturskyddsföreningen tar emot pengar från vindindustrin. Föreningens generalsekreterare Svante Axelsson deltar också tillsammans med vindindustrin i debattartiklar. Samarbetet får kritik från miljöorganisationen Svenskt Landskapsskydd som hävdar att Naturskyddsföreningen inte längre följer sitt uppdrag.
Björn Törnvall och Jonny Fagerström har idag replik på Annika Helker Lundströms artikel
Gå in och läs samt tryck gärna på LYFT UPP längst upp på artikeln
Hur påverkas det rörliga friluftslivet och turistnäringen av risken för iskastning när vindkraftverken blir fler och allt högre.
En representant för Wermlands ornitologiska förening har överklagat bygg- och miljönämndens beslut om vindkraft i Vårbo.
Vindkraften är inte bara dyrare utan ställer även till det rent tekniskt då vindkraften är oregelbunden vilket kräver beredskap av andra energislag, skriver Josef Fransson
Frågor till samrådsmötet
Till XYZ AB!
Att XYZ AB har det slutliga ansvaret för att maskinen, vindkraftverk, uppfyller fordringar/krav i enlighet med alla relevanta rättsakter då vindkraftverken tas i drift oavsett om de är CE-märkta eller ej innebär, att bolaget måste ha nödvändiga kunskaper om de relevanta bindande rättsreglerna och dess tillämpning. XYZ AB har därigenom även skyldighet, att informera/redovisa för sakägare, andra berörda och berörda myndigheter om alla föreliggande säkerhetsrisker och vilka åtgärder bolaget kommer att vidta för att garantera, att t.ex. människor inte kan eller kan tänkas kunna utsättas för skada och/eller olägenheter under vindkraftverkens livstid.
Samråd
Vid detta samråd begär undertecknade att XYZ AB påvisar bl.a., att miljöbalkens portalparagraf 1 kap. 1 § punkt 1 uppfylls, dvs. att människor hälsa skyddas mot skador och olägenheter samt att de relevanta EG-produktdirektivens grundläggande (väsentliga) arbetsmiljö- hälso- och säkerhetskrav uppfylls så, att vindkraftverken kan CE-märkas och tas i drift helt i överensstämmelse med de grundläggande kraven.
Detta dokument med XYZ AB:s svar skall enligt undertecknarnas begäran infogas i protokollet från samrådet.
Med anledning härav begärs att XYZ AB vid detta samråd skall redovisa för alla de riskkällor som noterats av vindkraftverkets tillverkare och XYZ AB, och som kan ge upphov till farliga risksituationerna i anslutning till dessa, exempelvis:
- Iskast?
- Utkastande bultar, skruvförband och/eller mätutrustning?
- Utkastande delar av rotorblad?
- Utkastande rotorblad?
- Fallande vindkraftverk
- Skadliga ämnen som finns i vindkraftverk och sprids ut till omgivningen?
- Brand?
Fråga till byggnadsnämnden:
Har eller kommer byggnadsnämnden i områdesbestämmelsen eller detaljplanen, att minst beakta tillverkarens krav på skyddsavståndet, på uppställningsplatsen, från vindkraftverket (-en) till allmänna och enskilda vägar?
Ett ställningstagande i kommunens vindkraftsplan blir juridiskt bindande om den följs upp med områdesbestämmelser eller detaljplan.
Noteringar:
Av AFS 2008:3 framgår bland annat, att ”Tillverkaren”/”Importören” skall garantera maskiners säkerhet, det vill säga dess förmåga att under hela sin livscykel garantera att ingen person, egendom eller husdjur kommer till skada och/eller ohälsa.
Det är ”Tillverkarens”/”Importörens” fulla ansvar att en maskin som vindkraftverk, på uppställningsplatsen, helt uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven i enlighet med MD:s bilaga 1. Men också de certifieringsprocedurer som finns angivna i 8-10 §§ skall ha iakttagits innan en maskin får släppas ut på marknaden eller eljest avlämnas för att tas i drift eller tas i bruk. Detta innebär tydligt och klart, att det är tillverkarens grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav som alltid minst måste uppfyllas för att vindkraftverk skall få CE-märkas och tas i drift. Alltså, de av ”Tillverkarens”/”Importören” uppgivna säkerhetskraven kan inte minskas av myndighet.
Innan tillverkaren eller dennes representant släpper ut en delvis fullbordad maskin på marknaden, ska denne försäkra sig om att förfarandet i MD:s 14–15 §§ har fullgjorts.
”Tillverkaren”/Importörens” har ett strikt ansvar enligt produktansvarslagen (PAL, 1992:18). Produktansvar inträder enligt lagens 1 § när en produkt på grund av en säkerhetsbrist orsakar en skada på annat än produkten själv. Med säkerhetsbrist menas att produkten inte varit så säker som skäligen kan förväntas med hänsyn till dess förutsedda användningsområde, 3 §. Skadan måste ha uppkommit som en följd av att produkten i någon mån brister i säkerheten och behöver inte alltid bero på ett fel. Ett fel enligt avtal behöver inte innebära en säkerhetsbrist om produkten inte samtidigt kan anses vara farlig i någon aspekt och brista i rimlig säkerhet. En farlig egenskap kan också stämma överens med avtal och är således inget fel i köprättslig mening, men väl en säkerhetsbrist om säkerheten inte tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt. Solidariskt ansvar enligt PAL uppstår då säkerhetsbristen finns i en annan tillverkad beståndsdel till slutprodukten, eller om flera på annat sätt medverkat till farligheten i produkten. Den slutliga ”tillverkaren” svarar då solidariskt med ”Tillverkaren” eller ”Importören” av beståndsdelen.
CE-märkningen anger endast att maskinen – enligt tillverkarens uppfattning – uppfyller direktivets grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Användare/verksamhetsutövare måste också själv förvissa sig om att maskinen verkligen är säker att använda.
En arbetsgivare får endast använda maskinerna/vindkraftverken, om de uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven.
OBSERVERA, tyvärr har erfarenheten entydigt visat, att "Tillverkarna"/"Importörerna" utfärdat EG-försäkran om överensstämmelse och anbringat CE-märkning utan att detta är berättigat. Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) man vad gäller CE-märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk.
Underskrifter:
nn
nn
CC:
Miljö- & byggnämnden, XXX Kommun.
Länsstyrelsen i YYY län.

FSLs dekal. Klistermärke, 10 cm i diameter, 20 kr per st. - beställes via fsl@landskapsskydd.se. V.g. uppge namn och adress så sänder FSL märkena med inbetalningsavi.

Vill Du köpa bok om vindkraft? Sätt in 125 kronor på plusgirokonto 155 79 30 – 3. Bengt Lindhé Förlag och ange tydlig postadress.

Boverkets säkerhetsavstånd enligt Elforsk rapport 04:13, maj 2004, "Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning" = 1.5 x (navhöjd + rotordiameter) Foto: © Johan Karlsson

Bild tagen på Grännavägen, Gränna, mot Brahehus.
Foto: © Johan Karlsson