Sök
Nyhetsnotiser
Alternative to silicon offers cheaper solar power
2018-01-13 20:14

Scientists believe perovskite cells would get cost down to pennies per watt.

In English

Fullt mulig å satse på havvind uten subsidier
2018-01-13 20:00

Utbyggning av egne vindparker i Norge vil ta teknologien et hakk videre. Havvind er den sektoren som vokser raskest innen fornybar energi. Tyskland, Danmark og Storbritannia leder an med utbyggninger av nye havvindparker hver sommer.

Havvind uten subsidier er mulig

Förödelse huggen i sten (FSL debattartikel)
2018-01-08 11:02
Idag har FSL en debattartikel på SvD-debatt rörande Rånna-Ryds naturreservat i Skövde kommun
Vindkraftindustrins dimmoln (FSL debattartikel)
2018-01-08 11:00
Se tidigare post "Bristfällig statistik etc..." Siffrorna har nu ändrats. Dock inte dateringen. Vi har att göra med ett s.k. levande dokument. Hur 89+26 svar kan summera till 131 svar lyckas vi inte förstå.


Havvind uten subsidier
2018-01-05 17:23

Erfaringene vil bane vei for nye globale markedsmuligheter for flytende havvindkraft. Storbritannia og Skottland er nå i front innen utviklingen av denne spennende nye teknologien.

Verdens første flytende vindpark

Rädda Rånna-Ryd naturreservat
2017-12-21 13:42
Föreningen Svenskt Landskapsskydd tar strid för naturreservatet Ryds ängar.
Läs mer här
Bristfällig statistik om det kommunala vindkraftvetot (FSL debattartikel)
2017-12-21 13:08

Svensk Vindenergi anser att det finns ett stort stöd för att ta bort det kommunala vindkraftsvetot. Men intresseorganisationens sammanställning av remissvaren har flera brister.

Innovativ statistikhantering

Jubler over satsning på havsvind
2017-12-21 06:14

Stortinget åpner opp for utbyggning av havvindparker i Norge. Forskere jubler over beslutningen.

Flytende havvindteknologi

Oklara effekter av solel-stödet
2017-12-17 22:53

De statliga stöden till solel baseras på underlag som saknar genomarbetade samhällsekonomiska analyser. En annan utformning av stöden skulle sannolikt givit mer el för pengarna. Kostnadseffektiviteten på längre sikt är oklar och bör utredas, enligt Riksrevisionen.

Avsaknad av analys problem

SKL stöder vetot
2017-12-16 09:10

Ett viktigt ställningstagande från Sveriges Kommuner och Landsting: SKL avstyrker förslaget att avskaffa det "kommunala vetot". Vetorätten är en central del av den lokala demokratin. Det finns inte tillräckliga skäl för att motivera att kravet på kommunal tillstyrkan ska slopas. SKL delar inte uppfattningen att nuvarande ordning är rättsosäker. Möjligheten att ändra ett tillstånd (läs ökning av maxhöjd) utan kommunal tillstyrkan innebär att det kommunala självbestämmandet urholkas.

Välkommet ställningstagande

Avveckla subventionerna
2017-12-15 20:30

Vindkraft skall ersätta nedlagd kärnkraft, det är den illusion som styr regeringens energipolitik. Hur det ska gå till är fördolt i dunkel.

Fördolt i dunkel

Kommunalt inflytande - men inget veto
2017-12-12 15:16

Vindkraftsindustrin har härsknat till efter FSL:s debattartikel i Dagens Industri härom dagen.

Gå till www.di.se. Klicka på meny. Klicka på debatt. FSL:s artikel var den 4 dec.

Vem får yttra sig?


Et uakseptabelt overgrep
2017-12-08 10:39

...et stygt eksempel på et sentralstyrt Norge hvor alle lokale intresser og hensyn blir valset ned som en bulldoser.

Norges näst största vindpark

Slå vakt om kommunernas vetorätt mot vindkraft (FSL debattartikel)
2017-12-04 18:14

I debattartikeln i Dagens Industri lyfter vi att det är rimligt att liknande kommunal vetorätt gäller vid vindkraftetablering, uranbrytning och slutförvar av kärnavfall.

Demokratiargumentet väger tungt

Illavarslande att skogsbranschen går i allians med vindindustrin (FSL debattartikel)
2017-11-27 11:14

När skogsindustrin nu går vid sidan av kärnverksamheten och går i allians med vindindustrin i en slags natur-exploateringsunion, är det ett tecken på ett illavarslande självskadebeteende.

Den robusta vindkraften

Inledning

Det blir uppenbart för allt fler att vindkraftanläggningar genererar ett mycket störande ljud även på stora avstånd, ända upp till 10 km. Det handlar om ett lågfrekvent ljud som varierar i styrka och som ofta hörs mer inomhus än utomhus samt att personer säger att det ”känns i kroppen”. De regler som styr den svenska tillståndsgivningen har ännu inte påverkats av dessa erfarenheter och inte heller är forskning i Sverige om ljudalstring inriktad på att skapa kunskaper om denna ljudtyp. 


Ljud av denna typ sägs vara amplitudmodulerat. Under senare tid har presenterats två mycket omfattande studier som belyser problemen med amplitudmodulerat ljud. I England har man observerat att det finns två olika slags amplitudmodulerat ljud. Ett är vad man kallar ett Normalt Amplitudmodulerat ljud (förkortat NAM) vilket hörs som ett svischande ljud och mest tvärs vindriktningen och ett annat är ett lågfrekvent ljud som hörs företrädesvis i vindriktningen kallat för Annat Amplitudmodulerat ljud (förkortat OAM). Det är den senare ljudtypen som stör på stora avstånd. I England har organsationen Renewable UK genomfört en studie under åren 2011-2013 på temat Wind Turbine Amplitude Modulation- Research to Improve Understanding as to its Cause and Effect. Studiens syfte var att försöka förklara orsaken till OAM och dess konsekvenser. Rapporten redovisar de mekanismer som genererar OAM men den kan inte precisera alla de variabler som påverkar intensitet och spridning.


En annan mycket betydelsefull studie har genomförts i Kanada av Council of Canadian Academies med deltagande av internationell expertis på temat Understanding the Evidence:Wind Turbine Noise. Denna studie genomfördes under 18 månader med deltagande av både nationell och internationell expertis och rapporterades i november 2014. I denna studie sägs att man inte kan utesluta att amplitudmodulerat lågfrekvent ljud kan medföra negativ inverkan på människors hälsa. Forskarna anser att ytterligare forskning är nödvändig. Man säger också i denna rapport att amplitudmodulerat ljuds störningsgrad inte fångas upp med de standardmetoder som används för mätningar av vindkraftsbuller.


Det är anmärkningsvärt att svensk forskning om vindkraft har kunnat bortse från ljuds störande effekter, psykoakustiska effekter, trots att det är väl känt inom arbetslivet. Regelverket som styr miljökrav på vindkraftinstallationer är baserat på beräkningar, mätningar och redovisning av medelvärden för A-vägda decibelvärden. Detta mätetal är dock inte invändningsfritt när det gäller att beskriva ljudets störningsgrad. Detta är ett förehållande som påpekas såväl i den ovannämnda kanadensiska studien som i svenska studier rörande störande buller i arbetslivet, se ref 5. 


Amplitudmodulerat lågfrekvent ljud genereras i första hand av turbinernas rotorer. Orsaken till detta är att söka i en rad av samverkande faktorer. Bilden kompliceras ytterligare av att detta ljuds spridning påverkas av klimat, topografi och interferenser. I dagsläget är kunskaperna dock så begränsade att denna typ av ljud och dess spridning endast kan bemästras genom att stoppa driften av vindkraften. Detta belyses ingående i den engelska rapporten.


Denna kunskapssammanställning redovisar de slutsatser som framkommit ur dessa studier samt kommentarer till några svenska rapporter som åberopas av svenska myndigheter. Sammanställning syftar till att visa på vilka brister det finns i det regelsystem som styr utbyggnaden av vindkraft i Sverige samt i tillsynen av densamma mot bakgrund av nu tillgänglig kunskap.


Myndigheter och projektörer, som inte beaktar kunskaper eller inte skaffar sig sådana, bryter mot Miljöbalkens hänsynsparagraf, se Kap. 2, §2, som säger att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 


Krav på ett moratorium har ställts av ett antal byalag och arbetsgrupper i avvaktan på att man utvecklar kunskap för ett minska den negativa miljöpåverkan som lågfrekvent amplitudmodulerat ljud orsakar. Det är uppenbart att detta krav är fullt motiverat.


Vad är buller?

I rapporten Störande buller, se ref 5 kan man läsa:

Buller är ett subjektivt begrepp och definieras som ej önskat ljud. Buller är alltså definitionsmässigt störande och kan lätt identifieras utan hjälp av mätinstrument (Namba 1994). 


Problemet är att finna en teknisk mätmetod som kvantifierar bullret på ett sätt som gör den användbar för att bedöma risken för störningsreaktioner. Bullerstörning beror på hjärnans tolkning av de akustiska signalerna som når öronen och påverkas därmed av många förhållanden utöver ljudets akustiska egenskaper (Kjellberg Kapitel 5). Signalernas nivå, tidsvariation och frekvensinnehåll har dock stor betydelse för tolkningen.


Det svenska regelverket för ljud från vindkraftverk är baserat på äldre studier, utförda under kort tid, med jämfört med idag små vindkraftverk samt i en miljö som i viss utsträckning redan var störd av ljud. Dagens mycket stora vindkraftverk genererar ljud av annan karaktär än gårdagens. De är dessutom lokaliserade i miljöer som är komplexa både till topografi och klimat. Det är uppenbart att det finns ett behov av nya sociologiska undersökningar för att etablera sambanden mellan mätetal för ljud och upplevt buller. Därvid måste beaktas vad som sägs i den ovan citerade rapporten vad gäller ljudets tidsvariation och frekvensinnehåll.


Buller från vindkraft-ett välkänt problem

Vindkraften har under något decennium expanderat nästan explosionsartat över hela världen. Erfarenheter från alla utbyggnader av vindkraft i olika delar av världen strömmar nu in. 


Det handlar det i de flesta fall om närboende som klagar över att deras livsmiljö blivit allvarligt försämrad. Påverkan på den lokala miljön är ur flera aspekter negativ. Klagomålen gäller dock till en övervägande del om störande ljud. Man känner sig lurad eller bestulen på en rofylld lantlig miljö. Den har omvandlats till en bullrig industrimiljö. Verkligheten stämmer ofta inte alls med de miljöbeskrivningar som lämnas i samband med att projekt prövas av myndigheter. 


Detta har nu i ett uppmärksammat fall i Sverige lett till att man begär omprövning av tillstånd, se referens 1. Klagomål över störande buller har lämnats till tillsynsmyndigheter gällande ett stort antal svenska vindkraftanläggningar, se bilaga. Här kan nämnas SSVAB:s anläggningar i Mörttjärnberget, Björkvattnet, Ögonfägnaden och Stamåsen, Vattenfalls anläggning i Storrotliden, Ownpowers projekt i Svartvallsberget, Nordisk Vindkrafts anläggning i Havsnäs och en rad andra anläggningar i södra Sverige, se bilaga 1. Typiskt för alla dessa klagomål är att man klagar på ett lågfrekvent ljud som hörs både utomhus och inomhus. Ett antal personer säger också att det ”känns i kroppen”. 


Man liknar ljudet med det som kan alstras av en helikopter, flygplan, stenkross eller andra bullrande företeelser. Det hörs mest på stora avstånd, ända upp till 5-10 km, från vindkraftanläggningarna. Samma typ av klagomål återfinns i de flesta länder där det finns vindkraft. På Internet är det lätta att hitta berättelser och videoupptagningar som skildrar drabbade miljöer. Bullerstörningarna är ibland så grava att bullerdrabbade mår både fysiskt och psykiskt dåligt. Den enda utvägen för dessa personer torde vara att sälja och flytta ifrån sina fastigheter vilket kan medföra negativa ekonomiska konsekvenser. 


Utvecklingen visar att exploatörerna saknar eller inte beaktar de kunskaper som de enligt Miljöbalken borde besitta nämligen att skydda människors hälsa och miljö mot skada eller olägenhet. Myndigheter som ansvarar för de regelverk som styr utvecklingen tycks inte heller vilja ta ansvar för att följa upp konsekvenserna av dess tillämpning. 


Amplitudmodulerat ljud orsakar störande buller.

Bullerstörningar kan vara av olika slag. Boende nära vindkraftanläggningar kan ofta höra ett svischande ljud. Detta ljud alstras av rotorns blad vilka skapar turbulens i luften. Ljudets styrka varierar med några decibel upp och ned. Man kallar denna typ av ljud för att vara amplitudmodulerat. Det som kännetecknar detta svischande ljud är att det har en frekvens på ca 400-1000Hz och att det hörs mest tvärs vindriktningen där ljudnivån är som lägst. 


Genom att frekvensen är relativt hög dämpas detta ljud dock snabbt i atmosfären. Detta ljud är därför inte hörbart på längre avstånd i vindriktningen, oftast endast några få rotordiametrar. Mekanismerna som alstrar detta ljud är väl kända från såväl teoretisk synpunkt som från mätningar. Det är denna typ av ljud som dagens regelverk är i huvudsak reglerar. Man kallar ibland (i engelska rapporter) detta vindkraftljud för att vara normalt amplitudmodulerat ljud eller på engelska Normal Amplitud Modulation förkortat NAM. 


Ibland förekommer ett amplitudmodulerat lågfrekvent ljud som helt skiljer sig från NAM. Detta ljud hörs både i medvind och motvind och på stora avstånd. Man kallar detta vindkraftljud för att vara annat amplitudmodulerat ljud ( i engelska rapporter) eller på engelska Other Amplitud Modulation förkortat OAM och har dominerande frekvenser omkring 400 Hz. Detta ljud hörs endast på stora avstånd från vindkraftverk, typiskt 10 rotordiametrar och mer. Eftersom frekvensen är lägre än för NAM blir också dämpningen i lufthavet lägre. 


I de studier som genomförts i Sverige har man inte specifikt fångat upp denna ljudtyp som i flera avseenden är olikt andra ljud som förekommer i våra livsmiljöer. Det är ljudtypen OAM som nu ligger bakom de flesta inrapporterade bullerstörningarna.


Vad orsakar amplitudmodulerat lågfrekvent ljud?

Problematiken med det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet från vindkraft har tagits på allvar i England. Där har en omfattande studie genomförts i syfte att försöka klara ut varför OAM uppkommer, se referens 2. Man konstaterar att det är en rad omständigheter som karaktäriserar OAM såsom att det


högst sannolikt uppkommer genom att luftströmmen vid rotorbladen 

                kommer i ett s.k. stalläge. Luftströmmen följer då inte rotorbladet 

                utan släpper och bildar högturbulenta virvlar som sedan 

                transporteras genom lufthavet. Dessa virvlar fortplantar sig mycket 

                långt i lufthavet utan att försvinna. Dessa storskaliga virvlar genererar 

                ett lågfrekvent ljud. Bilden nedan visar vad som sker


förekommer under vissa förhållanden och därmed intermittent


förekommer inte för alla installationer


inte är kopplad till viss turbintyp


förekommer vid enskilda turbiner såväl som grupper


förekommer företrädesvis under kvällar och nätter men kan 


                uppkomma även under dagtid


kan upplevas både i flack som kuperad terräng


kan uppkomma vid stora vindhastighetsgradienter samt även i 

                samband med dimma och regnMan konstaterar att OAM är ett 

                resultat av en rad samverkande faktorer men att ljudet påverkas även 

                av dess spridning i lufthavet. Det sägs inte klart ut i rapporten men 

               där kan man räkna upp effekter av inversion, vindskugga och 

               topografi ( ekoeffekter) samt interferens av olika ljud . Effekter som 

               inte görs sig märkbara nära vindkraftverken. Bilden nedan från 

               Vattenfalls havsbaserade anläggning vid Horns Rev visar tydligt hur 

               den turbulenta luften efter vindkraftverken sprider sig i lufthavet




▪     det är lätt att inse att det är när den höggradigt turbulenta luften når 

              marken att det är då som de lågfrekventa ljuden gör sig påminda. 

              Detta inträffar oftare för platser som ligger i vindskugga, vid inversion 

              och där interferens ger förhöjda ljudnivåer.
I rapporten pekar man på

              några faktorer som påverkar upplevelsen av OAM. Störningsgraden

              påverkas tydligt av modulationens frekvens och dess storlek och enligt 

             denna rapport även av nivån på ljudstyrkan uttryckt i dB(A). Man anser 

             emellertid att en mer omfattande forskning inom detta område är 

             nödvändig. 
I rapporten frågar man sig om det finns något sätt att 

             minska förekomsten av OAM. Svaret är att i dagsläget finns det inget 

             annat sätt att säkert undvika OAM än att stoppa driften av 

             vindkraftverket. 
Varför är vissa ljud mer störande?


Det är väl känt att olika ljudtyper har olika störningsgrad. Denna har i de flesta studier rörande buller från vindkraft relaterats till ekvivalenta ljudnivåer uttryckta i dB(A). Detta mätetal används ofta för att bestämma risker för hörselskador men kan även användas för att uppskatta störningsgrad från olika ljudkällor. Det som i många fall inte beaktats är ljudets kvalitet dvs frekvensinnehåll och eventuell modulation. 


När det gäller ljud från vindkraft så har man under senare tid insett att amplitudmodulerat lågfrekvent ljud kan ha mycket stor betydelse för upplevelsen av störningar. I en omfattande kanadensiskt studie med deltagande av internationell expertis, se referens 3, har man noga kartlagt olika faktorer som kan påverka störningsgraden av ljud från vindkraft. 


Man konstaterar att amplitudmodulerat lågfrekvent ljud är av stor betydelse för störningsgraden. Man konstaterar också att de standardmetoder som används för mätning av vindkraftbuller inte fångar upp amplitudmodulering. Man menar att man måste prioritera att ta fram nya mätmetoder för hur man mäter ljud från vindkraftverk. Kerstin Persson Waye, som deltog i denna studie och som är professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, säger att det är viktigt att ta fram nya mätmetoder och forska mer i ämnet. Störande ljud kan ha enligt henne ha menlig inverkan på hälsan och det behövs därför mer långsiktig forskning, se referens 4.


Ljudtypen är avgörande för den störning ett ljud åstadkommer. 

I rapporten ”Störande buller-Kunskapsöversikt för kriteridokument” ( Arbetslivsinstitutet 1999, se referens 5), redovisas att traditionella akustiska mätmetoder har begränsad användbarhet för bedömning av bullerstörning. ”För karaktärisering av buller är ett enkelt mätvärde som A-vägt ekvivalent ljudtrycksnivå oftast otillräckligt. Detta är uppenbart i fall med lågfrekvent-, tonalt- eller impulsljud”. Det är också mycket intressant att notera att man i rapporten anger att differensen dB(A)-dB(C) inte ökar förklaringsgraden när det gäller störningsgraden. Det är en differens, som om den överstiger 15 dB, ofta anges som skäl för att göra noggrannare ljudanalyser.


Vad säger svensk forskning om lågfrekvent amplitudmodulerat ljud från vindkraft?

Senare tids erfarenheter från ett antal anläggningar har resulterat i att myndigheter nu börjar ställa särskilda krav angående lågfrekvent ljud, se referens 6 och 7. Man hänvisar där till en kunskapssammanställning från Naturvårdsverket, se referens 8. Slutsatserna i den är att


1 Infraljud (1–20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och 

                än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga 

                belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller 

                har andra hälsoeffekter.

2 Lågfrekvent ljud (20–200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta 

                hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har 

                inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid 

                deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik.

3 Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än   

                mindre

4 vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. 

                Med allt större vindkraftsverk

5 kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka. 

                Det rör sig dock om en måttlig ökning, cirka 1 dB per fördubbling av

                effekt i frekvensområdet 10–160 Hz enligt beräkningar från danska 

                studier. Det är därför inte troligt att allvarliga störningar till följd av 

                lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Detta förutsatt 

                att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dB (LAeq,24h), och 

                Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda.

6 Vindkraftsbuller orsakar bullerstörningar bland boende. Vid nivåer 

                kring 35–40 dB, det vill säga precis under riktvärdet 40 dB, uppger 

                10–20 % av de boende att de är ganska eller mycket störda av 

                vindkraftsbuller. Störningen beror i huvudsak på det pulserande 

                svischande ljud som uppstår när rotorbladen passerar genom luften. 

                Detta ljud är inte lågfrekvent, utan har sin huvudsakliga energi i

                frekvensområdet 500–1000 Hz.

7 Förutom besvärsupplevelser av buller har inga påtagliga

                ohälsoeffekter av vindkraftsbuller kunnat påvisas. Svaga samband 

                mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har 

                redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något 

                sådant samband.

8 Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan 

                medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av ”vibroakustisk 

                sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” eller skadlig infraljudspåverkan på

                innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att 

                dessa påståenden saknar belägg.


Med hänvisning till de resultat som redovisas i referenserna 2 och 3 kan man göra följande kommentarer till denna rapport 


1 Vindkraft kan generera infraljud. Sådant ljud är ej hörbart per 

                definition . Hälsoeffekter kan finnas men är i nuläget obestyrkta 

                enligt referens 3

2 Lågfrekvent ljud är hörbart men amplitudmodulerat är dessutom 

                mycket störande, se referens 3

3 Erfarenheterna från svenska installationer motsäger rapportens 

                slutsats

4 Rapporten visar att man inte har kunskap om det lågfrekventa ljudet 

                av typ OAM

5 Rapporten i referens 3 motsäger helt denna rapport.

6 Rapporten i referens 3 motsäger helt denna rapport


Om man jämför denna rapport ( ref 8) med den ovan angivna kanadensiska rapporten ( ref 3) slås man av att man så tvärsäkert påstår att det inte finns några hälsorisker med ljud från vindkraft. 


I den kanadensiska har man landat i en bedömning att man inte säkert kan påstå att det inte finns hälsorisker. Vidare så anser man i den svenska rapporten att lågfrekvent ljud från vindkraft inte skiljer sig från andra källor. I den engelska rapporten visar man att ljud från vindkraftanläggningar är mycket speciellt med ett amplitudmodulerat lågfrekvent ljud, speciellt den av typ OAM. 


Detta ljud är radikalt olika ljud från andra källor. Störningar från detta ljud är mest märkbart på stora avstånd. Man påstår i den svenska rapporten också att det är det svischande ljudet, typ NAM, som stör vilket visar att man inte har en komplett bild av de bullerstörningar som vindkraften medför. Sammantaget visar Naturvårdsverkets rapport att man inte har kunskap om de förhållanden som skapas i en miljö med storskalig vindkraft. Rapporten kan därför inte användas som referens vid bedömningar av störande buller från vindkraft.


I rapporten ”Människors upplevelser av ljud från vindkraft”, se referens 9, som miljödomstolar ofta refererar till så baseras dess resultat på ljudstörningar från vindkraftverk med en storlek som är ca 20% av dagens verk samt placerade i en redan bullerstörd miljö. Mätningarna har genomförts under en mycket kort period på några veckor samt dessutom i närmiljö. Man missar därigenom att ljud av typ OAM förekommer intermittent och mest under höst, vinter och vår. Utifrån de slutsatser som man dragit i den engelska rapporten, se referens 2 så missar man helt det verkliga problemet med störade ljud av typ OAM. Ett ljud som återfinns på avstånd på en eller fler kilometer från verken. Rapporten enligt referens 9 duger ej som utgångspunkt för att fastställa bullernivåer då underlaget för studien är mycket bristfälligt


Sammanfattande synpunkter på kunskapsläge och regelverk för buller från vindkraft

Sammanfattningsvis så är bedömningen utifrån vad som presenteras i denna kunskapssammanställning att de svenska rapporter som åberopas i beslut och i domar rörande störande buller från vindkraftverk inte fyller de krav som Miljöbalken ställer. Mycket omfattande studier genomförda i andra länder, se referenserna 2 och 3, visar att bullerproblemen i huvudsak är kopplade till förekomsten av lågfrekvent amplitudmodulerat ljud av typ OAM. Denna typ av buller beaktas överhuvudtaget inte vid beslut i tillståndärenden. 


De senkomna kraven på att beakta lågfrekvent bller är ej heller baserade på kunskaper om detta ljuds inverkan på störningsgraden. Att åberopua krav relaterade till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13, referens 10, visar att man saknar insikter i frågor om ljud från vindkraft. Det finns uppenbart ett behov av fördjupade studier av inverkan av lågfrekvent amplitudmodulerat ljud av typ OAM. De krav på ett moratorium som krävts från ett antal berörda områden i Norrland är därför helt berättigat. 


Synpunkter på uppföljning och tillsyn

Mot bakgrund av de erfarenheter och kunskaper som redovisas ovan måste man ifrågasätta myndigheters hantering av både tillståndsgivning och tillsyn. I tillstånd anges alltid att bullernivåer vid fastighet kan fastställas antingen genom närfältsmätning och beräkning eller genom mätning vid berörd fastighet. Utifrån vad som redovisats ovan angående lågfrekvent amplitudmodulerat ljud av typ OAM så inser man att det enda alternativ som kan vara aktuellt är mätning på vid fastighet. 


De beräkningsmodeller som används kan inte inkorporera den komplexa verkligheten. En långtidsstudie genomförd av Conny Larsson, Uppsala Universitet visar detta klart och tydligt, se referens 11. Dels kan OAM inte mätas i närområdet och dels så påverkas ljudet av topografi och klimat i lufthavet. Mätningarna måste dessutom vara så omfattande att man fångar in de intermittent förekommande utbrotten av OAM. Dagens hantering av bullerfrågorna visar på stora brister i kunskap om vindkraftens inverkan på den lokala miljön.


Sammanfattning

På grund av bristande kunskaper och avsaknad av uppföljning och utvärdering av erfarenheter finns det stora brister i de regelverk för buller som styr tillståndsgivning av vindkraftinstallationer i Sverige. Dessa brister drabbar landsbygdens miljö. 


Både människor och djur drabbas av bullerstörningar i långt större utsträckning än vad som presenteras i de miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas inför beslut. Det är speciellt det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet som är orsaken till de flesta inrapporterade bullerstörningarna. Dessa bullerstörningar leder ibland till både fysiska och psykiska besvär. 


Internationella studier pekar ut lågfrekvent amplitudmodulerat ljud som huvudorsak till bullerstörningar. Enligt dessa studier kan man heller inte avfärda risker för skadlig inverkan på människors hälsa. Internationella studier har också identifierat några orsaker till att denna ljudtyp genereras av vindkraftverk. Ljudtypen dämpas lite i atmosfären vilket medför att den är hörbar på långt avstånd från vindkraftverken, ända upp till 5-10 km. 


Man konstaterar att man för närvarande saknar kunskaper för att kunna förutsäga när denna ljudtyp uppkommer.. Det är en ljudtyp som inte beaktats tillräckligt vid forskning om ljud från vindkraft och inte heller i de regelverk som styr vid tillståndsgivning. Detta är mycket allvarligt och krav har ställts på ett moratorium i fortsatt utbyggnad av vindkraft till dess att man kunnat säkert kunna identifiera orsaken till denna typ av ljud och metoder att påverka detsamma. 


Fortsatt utbyggnad i vetskap om att problem med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud förekommer innebär ett brott mot Miljöbalkens hänsynsparagraf , 2 kap §2.


Åke Wikström


Information

Försvara naturen - bli medlem iFSL

Det föreligger en växande konflikt mellanmänniskor och vindkraft, och mellan vindkraft och naturskydd. Vindkraftverk kan aldrig smälta in i naturen. De berövar naturen dess skönhet,samtidigt som deutarmar bestånden av såväl rovfåglar som skogsfågel.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd försvararmiljön och de obrutna horisonterna. På dessa sidor kan du se vad vår verksamhetgår ut på .Stöd oss! Våra intäkter går i sin helhet till omkostnader, främstresekostnader. Vi kanaldrig konkurrera med vindkraftindustrin vad gällerekonomiska resurser, men vi förlitar oss på styrkan i vårt budskap. Sverigesnatur är värd att försvara, och ditt bidrag är viktigt.

Bankgiro Swish

Jan Hedman, ordförande FSL




Årsberättelse 2015

 

Läs om verksamheten 2015 här


Skrivelser om bristande regelverk mot vindkraftsbuller

 

Läs Björklunds skrivelser


 

Hänsynslös vindkrafts-utbyggnad dödar tjädern

Tjäder kommittén och tjäderobservatörernas omfattande undersökning visar de negativa effekter vindkraften lett till förtjäder populationen

Läs mer på deras hemsida under Vindkraft i vänsterkolumnen

 
 

Inspirationsartikel för att stoppa vindkraftsetableringar

 

Ansökan återkallad


           
Twingly Blog Search link:http://www.landskapsskydd.se/ sort:published Inlänkar 3
Design och teknisk lösning Vema Interactive Design