Skriv ut

Samrådshandlingarna förfaller vara utförda som ett hastverk utan större omtanke och natur och kulturmiljö på Österlen. Följande mer teknokratiska aspekter kan ges på prospektet [1]:   Sid 6:   Fyra (4) ”onedskruvade” VKV av typ Vestas V90 kan ge 4X4= 16 GWh per år med ledning av erfarenheter från skånska slätten, Tabell 1 [2], [3]. Påstådd energiutkomst, 28,8 GWh per år skulle betyda 7200/2=3600 fullasttimmar per år vilket inte ens uppmäts på Nordsjön. Uppgiften får därför anses som vilseledande i syfte att skapa ekonomisk försörjning för projektet [4], [5]. Samma förfarande har skett av samma prospektör även i andra projekt. Med en lägre energiutkomst minska såväl elcertifikat, elförsäljningen som ersättningen till markägaren och en eventuell ”bygdepenning”. Sammantaget gör detta att projektet är bankrutt på relativt kort sikt.   Tabell 1 – Energi från 2 MW Vestas V90 vid aktuell placering. Vindkartering EM (m/s) 7,3 (ev. inkl. tillägg enligt formel)     Vestas 2 MW V90               Vindhastighet (m/s) 6,3             Effekt (MW) 2               Vindhastighet (m/s) 8,0 6,3 6,3 15,0 Parameter Källbuller Differens Energi Eff. Andel mod 0 Energi Eff. Effekt Mod (dB(A)) (dB(A)) (GWh) (%) (%) (GWh/år) (%) (MW) 0 104,0 0,0 8,100 46,0 100 4,0 22,7 2,000 1 103,0 1,0 8,000 46,0 99 3,9 22,5 1,985 2 101,0 3,0 7,700 44,0 97 3,8 21,6 1,939   Sid 8:   En uppställningsplats av 100 x 100 m² berörs vid exploateringen – inte 45x45 m² som påstås. Väger måste dessutom ha stora kurvradier vilket om möjligt ytterligare föröder landskapet.   Sid 9:   Vestasverk V90 VKV verkar enligt direktiv 2008 efter stora olyckor med lossande turbiner mellan 5 och 15 m/s. Vid temperaturer mellan -15°C och + 2 °C stängs VKV ofta av p.g.a. isbildning.   Sid 12:   I närheten av två (2) VKV finns märgelhål varför dispens krävs för byggande inom strandzon. Läckande alkalitet med pH = 13,5 från de 2 500 ton tunga fundamenten i betong kan påverka vattenkvaliteten i märgelhålen. Fåglar kan inte väja för turbinvingar med en hastighet av 250 m/s – detta är fel. Att förtränga en bevisligen negativ effekt på fladdermöss och fåglar, inte minst på vinterrevir för örn [6], [7], [8], [9], [10] får betraktas som  vilseledande. Se även http://www.landskapsskydd.se/artikel/FSL2009Memo553 (i synnerhet föredrag av Professor e.m. Ingemar Ahlén efter ca 227 minuter).   Sid 15:   Vindkraft kan inte ersätta kolkondenskraft och fossilkraft eftersom sådana kraftkällor saknas i Sverige. Danmark har överskott på vindel varför bara hälften av dess vindel kan nyttogöras [11]. Vindkraft kan däremot ersätta vattenkraft vilket kan skapa översvämningar på våren eftersom vattendammar då kan bli för välfyllda som 2008, med översvämningar som följd. Tabell 2 i samrådet får därför anses som vilseledande eftersom detta inte är aktuellt i Sverige, att ersätta utsläpp av CO2, NO2 och NOx, dvs. ovetenskapligt.   För bullerberäkningar skall Boverkets, Energimyndighetens och Naturvårdsverkets, SNVs modell användas [12] . Tabell 1 visar begränsningsvärden för externt industribuller vid nyetablering av industrier [13], [14]. Riktvärden för bullernivå och skuggbildningstid har upphävts genom domar 2009 i Miljööverdomstolen, MÖD, SVEA HOVRÄTT [15], [16], [17]. Efter MÖDs domar finns bara begränsningsvärden för bullernivå och skuggbildningstid kvar. Dessa begränsningsvärden får endast överskridas vid ett par-tre tillfällen. Efter ett par-tre överträdelser dras miljötillståndet in. Verk kontrolleras av verksamhetsutövaren själv med så kallad egenkontroll utan tillsyn.   Tabell 1 - Bestämmelser för externt industribuller vid nyetablering. Områdesanvändning [18] Ekvivalent bullernivå (dB(A)) Högsta bullernivå Tid kl. 07-18 Kväll 18-22; söndag, helgdag 07-18 Natt 22-07 Momentant buller 22-07 Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet 60 55 50   Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader 50 45 40 [19] 55 Områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor [20] 40 35 35 50   Det finns inga träd i närheten vars lövverk kan minsta bullret nämnvärt.   Sid 16:   En bostad ligger inom isolinje för 40 DB(A) vilket strider mot begränsningsvärdet. Flera bostäder ”slickas” av isolinjer för 40 dB(A) även i maximalt ”nedskruvad” mod varför VKV bör ställas längre bort från bostäderna eller minskas i antal. I onedskruvad mod torde bullret öka till ca 43 dB(A). Regeringens vindkraftsamordnare motsätter sig ”nedskruvning” eftersom denna innebär lägre energifångst och kapitalförluster jämfört med körning i mod 0 [21]. Verken bör hellre ställas längre från bostäder eller glesare än att ”skruvas ned”. Egenkontroller visar att verksamhetsutövaren uppger från fabrik uppmätt källbuller i miljörapporter i stället för garantibuller dvs. källbuller utan säkerhetsmarginal [22], [23]   Vindkraftssjukan drabbar en del av befolkningen i närheten av stora VKV [24]. Då drabbade personer som bor inom isolinjer för 35 dB(A) eller inom 2000 m från stora havsvindkraftverk återflyttar till sina bostäder, efter en tids vistelse på annan ort, drabbas de åter av vindkraftssjukan. Ett tjogtal bostäder finns inom isolinjer för 35 dB(A) dvs. ca 30 personer bor där. Med en korrekt bullerberäkning torde dubbelt så många bostäder finnas inom isolinje för 35 dB(A) eller ca 60 personer bo där.   Sid 19:   Redan med uppvisade beräkningar påverkas ett mycket stort antal, ca 100 bostäder, av skuggbildning. Beräkningar verkar dock vara utförda för lägre VKV än de tilltänkta med 150 m i höjd. Skuggreglering skall därför monteras direkt på alla VKV. I samrådet uttrycks att skuggtiden kan regleras vilket skall ändras till skall regleras eftersom det redan i med beräkningar kan förutses att mycket stora problem skall uppstå med skuggbildning. Att vara utsatt för skugga från VKV är som att se på stumfilm hela tiden dvs. täta persienner måste omedelbart fällas ned.   Att uttrycka en dramatisk påverkan på Österlens landskap som eventuell visuell påverkan är vilseledande eftersom VKV med höjden 150 inte kan inpassar i naturen. VKV med höjden syns ca 4 mil i alla riktningar dvs. över hela Österlen!   Skadeståndskrav för värdeminskning på fastigheter:   Ett mycket stort antal fastighetsägare runt Munka Tågarp äger rätt till skadestånd för värdeminskning på fastigheter. De kommer att göra en grupptalan i frågan med anledning av planerna att uppföra vindkraftverk på Munka Tågarp. Vindkraftverk har en kraftig påverkan på sin omgivning. Djurlivet skadas, och hela landskapsbilden påverkas av dessa torn.   Samstämmig dansk forskning visar att värdet på fastigheter sjunker när vindkraftverk uppförs. Inom 20 gånger höjden från 70 m höga VKV minskade värdet för 56% av fastigheterna. Omsatt till aktuella VKV skulle detta, ge en påverkan inom 3 kn för 56% av fastigheterna, ca 200 fastigheter. Ljudet från vindkraftverken tillsammans med det faktum att de syns på så långa avstånd gör att många drar sig för att köpa fastigheter i närheten av vindkraftverk, vilket får till följd att:   1.      Den som uppför vindkraftverk, eller andra konstruktioner som ger ifrån sig miljöstörningar, är skyldig att ersätta dem som drabbas av värdeförluster på sina fastigheter. Regler om detta finns i miljöbalkens 32 kap. Detta gäller även om vindkraftverket håller sig inom tillåtna gränser vad gäller ljudnivåer och annat. Grannarna vill därför redan i detta skede fästa markägarens uppmärksamhet på detta;   2.      Om vindkraftverk uppförs på fastigheten Munka Tågarp kommer detta att leda till att värdet på grannarnas fastigheter sjunker, och de kommer då att kräva ersättning för denna värdeminskning. De har konsulterat jurister som delar deras bedömning.   Bertil Persson [1] Gustaf von Arnold. Vindkraftpark Munka Tågarp. Samrådsunderlag. TriventusConsulting AB. 2010, 21 sid. [2] http://www.energimyndigheten.se/Global/Om%20oss/Vindkraft/1.jpg [3] www.vindstat.nu [4] http://www.landskapsskydd.se/artikel/FSL20100115VindkraftverkiVarbe [5] http://www.landskapsskydd.se/pic/Varberg20091130MunkagardBevis.pdf [6] Ut i naturen: Englar med skit på vengene. Norsk RiksKringkastning, NRK. 2009. Elektroniskt dokument http://www1.nrk.no/nett-tv/klipp/193197 [7] Göran Färnström. Naturskyddsföreningen protesterar inte mot vindkraftverk. NWT 2009. Elektroniskt dokument http://www.nwt.se/vasterdalarna/article50736.ece [8] Erik Klefbom. Döda havsörnar kan bli fall för vindkraftspark. Miljöaktuellt. 13/10-09. Elektroniskt dokument http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.259864/doda-havsornar-kan-bli-fall-for-vindkraftspark [9] Susanna Baltscheffsky. Vindkraftens tillväxt fara för fågellivet. SvD 10/6-09. Elektroniskt dokument http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vindkraftens-tillvaxt-fara-for-fagellivet_3038993.svd [10] Matz Jönsson. Vindkraftpark förstör för häckande örnar. Ystads Allehanda, YA. 26/1-09. Elektroniskt dokument http://www.ystadsallehanda.se/article/20090126/SKURUP/627758039/1806 [11] http://www.landskapsskydd.se/artikel/FSL2009Memo553 [12] Ljud från vindkraftverk. Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket. Rap. 6241. 2001, 38 sid [13] http://www.naturvardsverket.se/Documents/allmrad/ar_78_5.pdf [14] Råd och riktlinjer 1978:5. Omtryckt 1983, inga sakändringar. Riktlinjer för externt industribuller. Naturvårdsverket. 1983, 30 sid. [15] www.naturvardsverket.se:80/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Industrier/Principiella-domar-fran-Miljooverdomstolen/ [16] SVEA hovrätt. Miljödomstolen. Rotel 1309. Länsstyrelsen i Kalmar län visavi Cementa AB. Mål M 5069-07. Dnr 617. Löpnr 5586-07. 2009-02-26, 6 sid. [17] SVEA hovrätt. Miljödomstolen. Rotel 1305. Länsstyrelsen i Kalmar län visavi Kalmar industrier. Mål M 1303-07. Dnr 546. Löpnr 3226-07. 2009-01-29, 13 sid. [18] Vid de fall kringliggande områden ej utgörs av angivna områdestyper bör bullernivån anges på annat sätt, t.ex. bullernivå vid detaljplanegräns eller på ett visst avstånd från anläggningen. [19] Värden för natt behöver ej tillämpas för utbildningslokal. [20] Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. [21] Agne Hansson. Personlig information. Ljudupptagning. Samrådsmöte i Ödeshög. 2009-09-02. [22] Bengt Svensson. Personlig information. EXCEL-filer. 2009. [23] Miljörapporter från vindkraftanläggningar å fast. Jordboen 1:1, Orup 4:1, 4:2, 4:52. Dnr 2007/0399.862 (502). Höörs kon. 2009, 10 sid. [24] http://www.wind-watch.org/ww-noise-health.php