Blir bankerna den sista kistspiken i den tyska klimatpolitiken?
Kommentera gärna!
Blir bankerna den sista kistspiken i den tyska klimatpolitiken?
Kommentera gärna!
Lagen om tillgång och efterfrågan sätter i dag priset på elen och på elcertifikaten. Därför är det av yttersta vikt att inga höjningar av kvotkurvans procentsatser nu kommer till stånd och att marknadskrafterna får fortsätta styra elprisets utveckling för all elproduktion, skriver Björn Törnvall och Jonny Fagerström.
Motståndarna till kärnkraft förespråkar ofta vindkraft som ersättning. Detta energislag framställs då i debatten som något som är bra för klimat och miljö. Jag tycker att det är hög tid att granska även den politiskt korrekta vindkraften och dess negativa miljöeffekter, skriver Eva Flyborg (fp)
Angela Merkel sparkar sin miljöminister, Norbert Roettgen.
Regeringen måste gripa in och skydda södra Ölands världsarv så att det inte byggs vindkraft där. Det menar ett 40-tal personer som har skrivit till statsminister Fredrik Reinfeldt. De menar att de lagar som finns nu inte räcker till utan att man måste ge världsarvet ett extra skydd.
Svenska Naturskyddsföreningen tar emot pengar från vindindustrin. Föreningens generalsekreterare Svante Axelsson deltar också tillsammans med vindindustrin i debattartiklar. Samarbetet får kritik från miljöorganisationen Svenskt Landskapsskydd som hävdar att Naturskyddsföreningen inte längre följer sitt uppdrag.
Björn Törnvall och Jonny Fagerström har idag replik på Annika Helker Lundströms artikel
Gå in och läs samt tryck gärna på LYFT UPP längst upp på artikeln
Hur påverkas det rörliga friluftslivet och turistnäringen av risken för iskastning när vindkraftverken blir fler och allt högre.
En representant för Wermlands ornitologiska förening har överklagat bygg- och miljönämndens beslut om vindkraft i Vårbo.
Vindkraften är inte bara dyrare utan ställer även till det rent tekniskt då vindkraften är oregelbunden vilket kräver beredskap av andra energislag, skriver Josef Fransson
Att äga sin egen vindel blir sVINDyrt

I media uttrycker sig ofta Pär Holmgren och vd:n för O2:s vindkooperativ Linda Burenius Magnusson på ett sätt som borde få svenska folket att slänga sig på luren och köpa vindandelar. Men varför går det då så trögt? Jo, därför att folk kan räkna och det är ju plånboken som styr för det mesta. Vad Pär och Linda sedan lång tid vägrar att avslöja är att besparingen i deras koncept inte räcker till ränta och amortering på det lån O2 rekommenderar. Om man inte behöver låna vill man ju ändå ha avkastning på sina besparingar. Så här går det till:
En normalvilla med 4 personer förbrukar 20.000 kWh per år. Hos O2 får du då köpa 20 andelar a 1000 kWh för 6700 kr/st vilket, enligt O2:s hemsida, finansieras med ett lån hos Swedbank på 134.000 kr (20 x 6700). År 1 är räntan (6 %) 8040 kr och amorteringen 13400 kr (amorteringstid 10 år). Besparingen är, enligt O2:s hemsida, runt 7900 kr lite beroende på vilka siffror du sätter in i kalkylen. År 1 är förlusten +7900-8040-13400= -13540kr. Efter 10 år är lånet betalt men du har gått back 99.000 kr. Med ett nytt lån, för att täcka skulden på 99000, och med samma enkla matematik finns en ny skuld på 53000 efter ytterligare 10 år. Rent totalekonomiskt har villafamiljen betalt ca 49 öre mer per kWh för elen de 10 första åren, ca 10.000 kr per år, och 26 öre mer den andra 10-årsperioden, ca 5.000 kr, jämfört med vad man betalt via sin gamla elräkning. Alltså totalt 150.000 kr på 20 år till ingen nytta. Det blir ca 1800 kr per person per år i snitt vilket ger en extra kostnad på ca 324 miljarder under 20-årsperioden om alla valt enligt O2:2 koncept. Till detta kommer alla företagens extra kostnader samt den offentliga sektorn vilket kanske är lika mycket till.
Efter 20-25 år är det rostiga vindkraftverket, som man är delägare i, färdigt att tas ner och en av O2 oförutsedd återställningskostnad på ett par miljoner tillkommer. Fullständig återvinning av vindkraftverket och återställning av platsen är ofta ett krav från tillsynsmyndigheten. Kan du få en ränta på 4 % i ovanstående exempel blir förlusten mindre men du är inte skuldfri före det att verket skrotats.
Detta exempel illustrerar hur dyr hela vindkraftens ohämmade utbyggnad är för den svenska nationen. Ohälsokostnader och sänkta fastighetsvärden för vindkraftsgrannar, förluster vid export, försämrad turism, förlorade jobb med anledning av höga elpriser m.m. är inte med. Detta måste våra politiker förstå samtidigt som vår fina landbygd och eftertraktade livsmiljöer för människor och djur förstörs i rask takt i stora delar av vårt land, Sverige.
Förmögenhetsöverföringen från de närande till de tärande är solklar. Vindel är kanske ett bra namn men man glömde att sätta ett s framför. Än en gång har vi påmints om att vindkraften är lika pålitlig som sina företrädare.Så utmaningen för beslutsfattare på alla nivåer blir att ta tag i frågan, göra en ordentlig konsekvens- och livscykelanalys, våga ställa obehagliga frågor kring den heliga kon innan den blir för fet.
Energipolitiken måste i grunden göras om så att den anpassas till att först och främst tjäna den svenska nationen. Den kan inte som nu byggas utifrån den symbolhandling som vindkraftsutbyggnaden vittnar om. Inte heller den skendemokrati som människor på landsbygden utsätts för när de tror att de kan påverka riksdagsbeslut genom att säga nej till att få sina livsmiljöer förstörda.

FSLs dekal. Klistermärke, 10 cm i diameter, 20 kr per st. - beställes via fsl@landskapsskydd.se. V.g. uppge namn och adress så sänder FSL märkena med inbetalningsavi.

Vill Du köpa bok om vindkraft? Sätt in 125 kronor på plusgirokonto 155 79 30 – 3. Bengt Lindhé Förlag och ange tydlig postadress.

Boverkets säkerhetsavstånd enligt Elforsk rapport 04:13, maj 2004, "Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning" = 1.5 x (navhöjd + rotordiameter) Foto: © Johan Karlsson

Bild tagen på Grännavägen, Gränna, mot Brahehus.
Foto: © Johan Karlsson
Kommentarer
blog comments powered by Disqus