Skriv ut

Vindkraftens effekter på fladdermöss - förslag till skyddsåtgärder

Naturvårdsverket har nyligen presenterat rapporten Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Rapporten är framtagen inom kunskapsprogrammet Vindval, som är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket med uppgift att ta fram och sprida vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. Läs rapporten

Fladdermöss i Sverige är skyddade genom Artskyddsförordningen och Jaktlagensom sorterar under Miljöbalken. Det innebär att man inte medvetet får skada eller förstöra fortplantnings- och viloplatser och inte heller avsiktligt störa dem under tiden för fortplantning och flyttning.

Alla europeiska fladdermössarter har en generell skyddsstatus genom Artskyddsförordningen, EUs habitatdirektiv och EUROBATS.

EUROBATS är ett långtgående avtal där skyddet av fladdermöss förstärkts och omfattar födosöksområden, flyttvägar och identifiering av viktiga livsmiljöer.

Sveriges handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan bygger på Artskyddsförordningen, Habitatdirektivet och EUROBATS.

I Naturvårdsverkets rapport presenteras forskningsresultat och förslag till begränsning av vindkraftens hot mot fladdermössen.

•    Farliga lägen

    a) på höjder (särskilt med skog)

    b) längs ledlinjer (särskilt kuster, uddar, öar, större sjöar)

    c) vid floder, vägar, våtmarker, sjöstränder och trädridåer

•    Högrisk-arter utgör 98 % av olycksfallen; Stor fladdermus, Trollfladdermus, Dvärgfladdermus (Pipistrell), Gråskimlig fladdermus och Nordisk fladdermus (Sydfladdermus).

Samtliga arter kan drabbas indirekt genom ändrad livsmiljö, påverkan på föda, boplats mm.

•    Högre verk dödar fler fladdermöss (linjär tendens)

•    Olyckorna sker under för- och sensommaren. Inte på högsommaren

•    Många arter drabbas under flyttning men även stationära arter kan drabbas

Rapporten diskuterar ett antal hypoteser om varför fladdermöss flyger in i vindkraftverk. Starka samband finns med födosökrunt tornen, där insekter samlas eller vistas på hög höjd under vissa årstider och väderlekssituationer. Högrisk-arterna jagar ofta på hög höjd. Arten Stor Fladdermus har iakttagits på 1200 meter vid Falsterbo. Observationer har gjorts av fladdermöss 10km från kusten.

För några arter beräknas stark negativ populationsutveckling medan andra arter inte drabbas.  Arten Stor fladdermus kan reduceras med  45 % fram till 2030.

Enkel modell för handläggning (MKB) presenteras;

1. Högrisklägen – inget tillstånd ges

2. Osäkra lägen – inventering och/eller kontrollprogram krävs

3. Lågrisklägen – tillstånd kan ges direkt

Vindkraftverk i höga lägen med barrskog har stor riskpotential. Orsakerna kommer att utredas. 

Lämpligt minimiavstånd mellan vindkraftverk och trädbestånd i öppet landskapär 200 meter.

Hotade arter (barbastell, dammfladdermus, större musöra och Bechsteins fladdermus) skall skyddas i Natura 2000-områden eller naturreservat och vindkraftetablering föreslås undvikas inom en buffertzon på 2 km.

Inventeringens syften är att beskriva

a) områdets potential som fladdermushabitat

b) förekomst av vissa arter särskilt kolonier under högsommaren

c) om lokalen utnyttjas av ”högriskarterna” under sensommaren (flyttning, höghöjdsjakt…)

Kollisioner inträffar oftast (90 %) under varma nätter med svag vind på sensommaren och hösten (slutet av juli - september) och ibland (10 %) även på våren (maj - början av juni).

Kontrollprogrammets syften är att ta reda på

a) om fladdermöss regelbundet vistas vid kraftverkens rotorer

b) om de dödas

Förutsättningarna för fladdermöss kan ändras markant när kraftverket är uppsatt.

Kontrollprogrammets utformning

a) Aktivitetsmätning vid tornet under några varma nätter i augusti – september

b) Insamling av döda fladdermöss under tornet tidigt nästa dag (gärna med hjälp av hund)

Kontroll kan leda till att program utarbetas för tillfällig avstängning av vindkraftverk under perioder då riskerna är som störst, d.v.s.

– nattetid i augusti-september

– svag vind (< 5 m/s)

– hög lufttemperatur

Fladdermössen har en viktig roll i det ekologiska systemet. Myndigheter i USA och Canada har konstaterat utbrott av en epidemi (White Nose Syndrome) som dödat ca 6 miljoner fladdermöss. Man befarar nu ökade insektsangrepp och överföring av smittosamma sjukdomar till växter, människor och djur.