Blir bankerna den sista kistspiken i den tyska klimatpolitiken?
Kommentera gärna!
Blir bankerna den sista kistspiken i den tyska klimatpolitiken?
Kommentera gärna!
Lagen om tillgång och efterfrågan sätter i dag priset på elen och på elcertifikaten. Därför är det av yttersta vikt att inga höjningar av kvotkurvans procentsatser nu kommer till stånd och att marknadskrafterna får fortsätta styra elprisets utveckling för all elproduktion, skriver Björn Törnvall och Jonny Fagerström.
Motståndarna till kärnkraft förespråkar ofta vindkraft som ersättning. Detta energislag framställs då i debatten som något som är bra för klimat och miljö. Jag tycker att det är hög tid att granska även den politiskt korrekta vindkraften och dess negativa miljöeffekter, skriver Eva Flyborg (fp)
Angela Merkel sparkar sin miljöminister, Norbert Roettgen.
Regeringen måste gripa in och skydda södra Ölands världsarv så att det inte byggs vindkraft där. Det menar ett 40-tal personer som har skrivit till statsminister Fredrik Reinfeldt. De menar att de lagar som finns nu inte räcker till utan att man måste ge världsarvet ett extra skydd.
Svenska Naturskyddsföreningen tar emot pengar från vindindustrin. Föreningens generalsekreterare Svante Axelsson deltar också tillsammans med vindindustrin i debattartiklar. Samarbetet får kritik från miljöorganisationen Svenskt Landskapsskydd som hävdar att Naturskyddsföreningen inte längre följer sitt uppdrag.
Björn Törnvall och Jonny Fagerström har idag replik på Annika Helker Lundströms artikel
Gå in och läs samt tryck gärna på LYFT UPP längst upp på artikeln
Hur påverkas det rörliga friluftslivet och turistnäringen av risken för iskastning när vindkraftverken blir fler och allt högre.
En representant för Wermlands ornitologiska förening har överklagat bygg- och miljönämndens beslut om vindkraft i Vårbo.
Vindkraften är inte bara dyrare utan ställer även till det rent tekniskt då vindkraften är oregelbunden vilket kräver beredskap av andra energislag, skriver Josef Fransson
Täthet eller storskaligt?

Vindkraft har en effekttäthet på ca 1 watt per kvadratmeter. Jämför det med kärnkraftsreaktorerna i Forsmark som upptar en yta av ca 1 km2. Med en installerad effekt på 3100 MW så innebär detta en effekttäthet på 3100 watt per kvadratmeter. Forsmark kan försörja hela Stockholmsregionen med el. För att generera så mycket el med vindkraft som Forsmark gör, skulle man behöva minst 3100 km2 mark. En yta på mer än 5 x 6 mil med bara vindkraftverk.
Men vindkraftprojekt trotsar tätheten på andra sätt än att kräva enorma landområden. De gör också av med enorma mängder stål. Installation av ett enda vindkraftverk kräver ca 200 ton stål. De nyaste verken har en kapacitet på ca 4 MW. Dela fyra med 200, och du finner att ett sådant vindkraftverk kan producera ca 0,02 MW el per ton stål. Jämför det med en konventionell naturgaseldad gasturbin av typen General Electrics LM 6000. Den väger nio ton och kan generera nästan 43 MW, vilket innebär att den producerar cirka 4,7 MW per ton stål, alltså mer än 230 gånger mer än vad vindkraftverket gör.
Dessa siffror är endast ungefärliga och beräknar inte alla resurser som krävs för att producera el. Till exempel ligger vindkraftverk i allmänhet en bit från tätorter och kräver byggandet av många mil av högspänningsledningar, medan gasturbiner skall tillhandahålla gas i långa pipelines. Men även om detta tas i beaktande så är vindkraft en enormt resurskrävande process.

FSLs dekal. Klistermärke, 10 cm i diameter, 20 kr per st. - beställes via fsl@landskapsskydd.se. V.g. uppge namn och adress så sänder FSL märkena med inbetalningsavi.

Vill Du köpa bok om vindkraft? Sätt in 125 kronor på plusgirokonto 155 79 30 – 3. Bengt Lindhé Förlag och ange tydlig postadress.

Boverkets säkerhetsavstånd enligt Elforsk rapport 04:13, maj 2004, "Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning" = 1.5 x (navhöjd + rotordiameter) Foto: © Johan Karlsson

Bild tagen på Grännavägen, Gränna, mot Brahehus.
Foto: © Johan Karlsson
Kommentarer
blog comments powered by Disqus