Rapport från Nationella vindkraftskonferensen

 

 

 

 

Kalmar 23-24 maj 2012

 

Efter tidig bilfärd från västkust till östkust kunde jag skåda över Kalmarsund mot Öland kl. 8.30. Två timmar tillgodo för incheckning, genomgång av konferensmaterial och besök i det stora utställningstältet utanför Klarasalen.

 

Moderator Tomas Kåberger inledde konferensen.

 

Inledningsanförande hölls av Håkan Brynielsson, direktör för Regionförbundet Kalmar län. En allmän hyllning till Länet och Vindkraften.

 

Mathias Rapp, Straits International Limited, presenterade EU:s Energy Roadmap och klimatpolitik. Straits är ett brittiskt konsultföretag verksamt inom energisektorn med huvudsakligt kompetensområde inom vindenergi. Rapp konstaterade att EU står inför stora utmaningar. EU importerar nu 54 % av energibehovet och disponerar endast några procent av de globala energireserverna. Klimatmålen är högt satta och växthusgasutsläppen ska sänkas 80-95 % till 2050 jämfört med 2005. Huvudsakligen i kraftsektorn. Andelen förnybar el var 21 % 2010 och målet 2020 är 34 %. År 2011 var 71 % av den nyinstallerade elproduktionenbaserad på förnyelsebara alternativ. Fem utsläppsfria scenarier

 

–        Energieffektivisering. Hög prioritet.

–        En mix av produktionstekniker. 75% förnybart varav 90% förnybar el.

–        Fördröjd CCS (koldioxidreduktion). I realiteten stor andel kärnkraft.

–        Låg andel kärnkraft och i realiteten stor andel CCS.

 

Sannolikt kommer 30-50% att komma från vindkraft. Andelen importerad energi beräknas bara sjunka till 35 %.

 

Anm. Rapp gör inga värderingar av alternativen. Kärnkraft bedöms utgöra 3-19 % av den framtida elproduktionen i EU. Fusionskraft och den globalt moraliska frågan kärnkraftsavfallet berörs inte. Medlemsländerna har olika inställning till bindande mål. Ministerådet diskuterar frågan den 15 juni. Regeringens näringsutskott har i maj 2012 uttalat samsyn med EU:s inställning i klimatfrågan och anser att effektivisering och förnybara alternativ bör prioriteras och att det behövs ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen. Här citeras ”enligt vissa bedömningar skulle det vara möjligt att producera 65-70 TWh vindenergi i Sverige”.

 

Anm. Det var oklart om denna källa baseras på officiell bedömning eller branschens önskemål, som bygger på utökad subventionering, höga bullerriktvärden, stora norrlandsprojekt och massiv havsbasering (30-40 TWh). Ej heller hur stor andel som skulle exporteras. Tyder på EU-perspektiv.

 

EU står således inför en radikal energiomställning, där viktiga beslut om vägval måste tas inom en relativ kort tidsperiod. Utmaningen underlättas inte av den rådande finanskrisen, som i vissa länder delvis orsakats av höga kostnader för energisubventionering. Parallellt i en annan session fick Danmarks satsning på vindkraft stort utrymme. Målet motsvarar >50 % av energibehovetfram till 2050. Landbasering 1800 MW och 1500 MW havsbaserad produktion. Äldre verk måste ersättas (1300 MW).

 

Yvonne Fredriksson, Energimarknadsinspektionen, redogjorde för planeringen av gemensamma energimarknader. EU driver det formaliserade regleringsarbetet inom organet ACER, som bildades2010. Kontor i Ljubljana, Slovenien. Integrering av energimarknaderna anses ge en effektivare resursanvändning och ökad försörjningstrygghet. Marknadsintegration och nätutbyggnad ska underlätta integrering av förnybar elproduktion. ACER samarbetar medproducentorganisationerna ENTSO-E (el) och ENTSOG (gas). EU har vid toppmötet 2011, satt press på arbetet och tagit beslut om fullt integrerad energimarknad till 2014. Ett av målen var att överföra energiöverskott söderut från norra Europa (Norden, Polen och Tyskland).

 

Anm. Analys saknades av hur detta arbete påverkar Sverige.

Den nordiska elmarknaden regleras inom organet NordREG, som är en frivillig sammanslutning av ländernas tillsynsmyndigheter. En gemensam nordisk slutkundsmarknad till 2015. Likartade processer och regler ska ge sänkta inträdesbarriärer för nya aktörer. En gemensam marknad anses effektivare än fyra nationella. Någon prisanalys av t.ex. påverkan av massiv havsbaserad vindkraft gjordes inte. NordREGbeslöt 2011 att förorda obligatorisk samfakturering, så att nätkostnaderna också faktureras av elhandlaren (supplier centric).

 

Innan lunch lämnade berörda myndigheter korta lägesrapporter.

 

Energimyndigheten: Nätverket för vindbruk har fått förlängt uppdrag till 2015 med anslag på 21 Mkr/år. Databaswww.vindbrukskollen.se, för beslutade och planerade vindkraftprojekt, är klar menwebbapplikationen är försenad.

 

Boverket: 202 kommuner har sökt stöd för vindkraftsplaner och 172 har slutredovisat. Det totala planerings-underlaget är ca 100 TWh/år. Betydande insatser för elnät krävs för att kunna genomföra planerna.

 

Naturvårdsverket: Projekt Vindval belystes. Miljöeffekterna ansågs vara få. Vissa arter kan drabbas. Stor utbyggnad i Östersjön. Behov av samordning och god förankringsprocess betonades.

 

Anm. Här tycktes insikt saknas om de kumulativa effekter som vår tids största infrastrukturprojekt kommer att drabba levande kulturbygder och miljö. Likaså nämndes inget om trender från andra EU-länder om säkrare bullerkriterier och säkerhetsavstånd. Rapportering om processen för att nå landets åtagande enligt Nagoya-konventionen 2020 saknades. Här finns en intressekonflikt mellan biodiversitet och vindkraftsutbyggnad.

 

Riksantikvarieämbetet: Landskapsanalyser har gjorts i några län och MKB förbättras.

 

Anm. Spontant associerade jag till Landskapsbildsanalysen i Hallands län, som konstaterat att inte någon plats egentligen var lämpad för höghöjdskraftverk. Eftersom landskapet höjer sig sakta är verken synliga på flera mils avstånd såväl från hav mot land som från skogsbygd mot kust.

 

Havs- och vattenmyndigheten: Ny myndighet för samordnad havsförvaltning. Inväntar beslutom ny lagstiftning.

 

Skogsstyrelsen: Myndigheten har i uppdrag att säkra biologisk mångfald, värna om kulturmiljö, estetiska och sociala värden samt verka föruthållig god avkastning.Skogsstyrelsen bedömer vindkraftplaners påverkan på naturmiljö, kulturmiljö, rekreation ochfriluftsliv samt rennäring. 

 

Anm. Det kan noteras att Skogsstyrelsen på sin hemsida också marknadsför sig som - din skogliga vindkraftskonsult. Skogsstyrelsen tar emot uppdrag om inventeringar och vägprojekteringar inför samråd, miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan.

 

Försvarsmakten: Har inlämnat en rapport till regeringen 2011. Anser att Sverige har plats och att detfortfarande finns problem med högre vindkraftverk. MSA – ytor (Minimum Sector Altitude vid instrumentflygning) studeras. Radie 46 kontra nuläget 55 km. Regeringens ställningstagande inväntas.

 

Eftermiddagen ägnades åt fördjupningar med temat kontroll av buller från vindkraftverk.

 

Ebbe Adolfsson inledde med genomgång av Naturvårdsverkets riktlinjer.

Här noterades att den ekvivalenta ljudnivån ska gällaoavsett tid på dygnet. ”dygnsvärde” – ej dygnsmedelvärde.

 

Anm. Detta borde utvecklats. Likaså vad som avses med representativt dygn. Det hade också varit intressant att få SNV:s  synpunkter på internationell forskning om tonala effekter i det lågfrekventa området samt de ökade vindhastigheterna hos höghöjdsverken (35 dBA). Förtydligande hade behövts av påståenden att ”Undersökning av Eja Pedersen m fl. visar att störningar följer tillämpade riktlinjer” och ”Mätningar av Eja Pedersen m fl. visar att upplevd störning stämmer med beräkningsmodellen”. Dom eller beslut ska innehålla bestämmelser om tillsyn, besiktning och kontroll, såsom emissionskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod (enl. 22 kap 25 § 3 p MB). Paragrafen förenklades till en bedömningsfråga i det enskilda fallet och vilka detaljer som kan vara lämpliga att lämna till verksamhetsutövarens egenkontrollansansvar.

 

Anm. Behovet av tredjepartskontroll berördes inte.

Beträffande lågfrekvent ljud anges (2012-01-27) att det sannolikt inte är problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20 dB. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. De större vindkraftverken som byggs och planeras i dag kan komma att avge något mer lågfrekvent ljud. Lågfrekvent buller stör mer än buller utan påtagliga lågfrekventa komponenter vid samma dBA. Ett beprövat sätt att bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud. (se SoS skrift Buller (2008), s 86). Socialstyrelsen (SoS) har riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus, AR (SOSFS 2005:6) om buller inomhus, olika dB vid olika frekvenser, ex:56 dB vid 31,5 Hz och 32 dB vid 200 Hz. NV har stått bakom en sammanställning avseende exponering och hälsoeffekter av infra- och lågfrekvent ljud. Ljudnivåerna (< 200 Hz) är relativt låga och inte hälsofarliga och störningar beror snarare på rytmiskt dunkande eller svischande ljud (amplitudmoduleringen).

 

Anm. Det kan noteras att senare rapporter registrerat höga ”peaks” inom infra och lågfrekvensområdet när man använt apparatur som motsvarar den mänskliga hörseluppfattningen. Fenomenet cylindrisk ljudutbredning vid höghöjdsverk berördes inte.

 

Martin Almgren, ÅF, gjorde jämförelser av beräkning av ljud från vindkraft med Nord 2000 och Naturvårdsverkets metod. Nya större vindkraftverk gerlångsammare ”svisch” änäldre mindre verk. Tester av ljudeffekten på 10 punktkällor längs omkretsen gav samma beräknad ljudnivå på 330 och 520 m avstånd inom ±0,1 dB (Elforsk, rapport 09:22).

 

Slutsats

•Nord2000 räknar noggrannare och tar mer hänsyn till mark, terräng och frekvensfördelning

•Om lågfrekvent ljud 31,5 – 200 Hz ska beräknas får man det på köpet vid Nord2000-beräkning

•Var noga med indata, särskilt ljudeffektnivå, både vid Nord2000- och Naturvårdsverketsberäkning

Anm. Det kan noteras attElforsk9:22 (ÅF), rapporterar hög andeltonalt ljud vid 150 Hz och låg vindhastighet.

Sannolikt från växellådorna. Har ännu inte beaktats i prövningsprocessen. Även förhöjd ljudnivå i skog genom reflektion mot träd.

 

Här nämndes inget om områden med lågt bakgrundsljud. ÅF har medverkat i utredning Energimyndigheten Rapport 32446-1, Låg ljudnivå i vindskyddade lägen. Här framgår tydliga exempel på bullerstörningar som måste beaktas i konsultberäkningarna.

 

Conny Larsson, Uppsala Universitet, presenterade preliminära resultat från stort forskningsprojekt om Ljudutbredning – Påverkan avväder och vind. Projektet omfattar långtidsmätningar vid Dragaliden i Norrbotten, Ryningsnäs i östra Småland och Burgsviken på Gotland med slutrapport 2013. Ljudutbredningen har både dagliga och årstidsberoende variationer:

 

Sommardag (Höst/ Vinter)                       Tyst

Vintermorgon (Vår/Försommar)              Bullrig

Medvind                                                   Bullrig

Motvind                                                   Tyst

 

Refraktion, markdämpning, absorption och turbulens har stor betydelse i olika frekvensområden. Ekvivalent ljudnivå kan variera från under 25 dBA en varm sommardag till över 45 dBA en kall vinternatt. Absorption av ljudenergi i luftmassan kan vid 250 Hz, variera från 0,75 dB/km - en varm sommardag till 1,25 dB/km dBA - en kall vinternatt. Vid lägre frekvenser är absorptionen obetydlig, vilket renodlar det lågfrekventa ljudet. Mätningar bör således inte utföras på dagtid under sommarperioden. Ljud från vindkraftverk anses som den dominerande ljudkällan om (10-minuters mätperiod):

 

·         Beräknad ljudnivå från vindkraftverket i immissionspunkten ≥ 30 dBA

·         L5 - L95 ≤ 4 dBA        (L-värden som överskrids vid 5% respektive 95 % av mätningarna)

·         L1 - L95 ≤ 15 dBA

 

Sorteringsmetoden har testats i jämförbar skogsmiljö utan vindkraftverk 30 km NV om Uppsala under 1 höstvecka. Osäkerhet på 1 – 2 dBA kunde konstateras.

 

Långtidsljudmätningar vid 1 km från vindkraftspark, visar att vädret styr ljudutbredningen och att det ibland är 20 dB lägre ljudnivå vid motvind-sommardag än vid medvind- klar natt.

 

Anm. Spontant bör detta leda till att beräkningsmodellen ”Worst case” utvärderas av berörd myndighet.

Snötäcke uppfattas normalt som mer dämpande, men kan vid vissa vindgradienter ge högre värden än vid barmark. Mjuk snö kan vara ”hård” beroende på infallsvinkeln. Refraktion i brant vinkel kan studsa långt. Flack infallsvinkelger mindre ljudpåverkan. Ljudnivån varierar och beräkningsexempel visade att beräknade ljudnivåer kan överskridas ca 1 timme/dygn eller 18 dagar/år (dBA-mätning). Intressant redovisning om ljudhastighetens förändring med höjd och årstid. Amplitudmodulering uppträder vanligen på kvällar, nätter och morgnar. 30 % av tiden på 400 m vid Ryningsnäs och 10 % av tiden på 1 km vid Dragaliden.

 

Gunnar Lundmark, Lundmark Akustik & Vibration, presenterade jämförelser av olika beräkningsmetoder. Olika landskoder gav skilda resultat på 1-2 dBA, vilket understryker vikten av korrekta ingångsdata. En parametertest av Nord 2000 gav överraskande resultat gentemot den nya danska modellen och ISO 9613-2. Med standardvärden för medvindsberäkning gav beräkning enligt Nord 2000 en 4 dBA lägre ljudnivå. Nord 2000 har 17 parametrar med spektruminformation medan Naturvårdsverkets modell har 5 parametrar och spektruminformation över 1000 m. Dessutom detaljerad information om terrängen.

ÅF Ingemansson Rapport Elforsk 9:22 redovisade 1,1 dBA lägre emissionsvärden än SNV:s metod och 0,9-1,4 lägre imissionsvärden.

Lundmarks nuvarande inställning var att Naturvårdsverket beräkningsmetod för landbaserad vindkraft bedöms godtagbara och att Nord 2000 hittills ej visat ge säkrare resultat (Krånglig, manipulerbar och svår att kontrollera).

Ljudeffektnivå och källstyrka för vindkraftverk berördes ingående med utgångspunkt från mätmetod enl. IEC 61400-11.

 

Exempel: Vestas V90, 2 MW. Navhöjd 80, gav max ca 103,9 dBA vid 7-8 m/sek. Mätosäkerhet, ca 1-1,5 dBA.  Mätning sker på markskiva, nedströms ca 150 m från navet. (ca H+D/2).  Beräkning av ljudeffektnivån baseras på mätvärden, avstånd till navet och bl.a. omräknad vindhastighet i navhöjd baserad på vindeffektkurvan.

Exempel på kontroll av ljudeffektnivå för WTG03 visade att 10 stickprov (1 min) varierade mellan 53,4 – 57,1 dBA (Mv. 55,8), vilket gav 103,9 dBA. Kontrollen måste utföras vid maximal produktion. Variationen visar att metoden är känslig för variationer. I diskussionsinlägg konstaterades att tidpunkt på dygn och andra faktorer kan ha stor betydelse. Mätning på sommardag avråddes bestämt. Spontant konstateras att detta bör styras upp av Naturvårdsverket. Metoden kan dock användas som enkel stickprovskontroll till låg kostnad.

 

Anm. Detta talar för att osäkerhetsfaktor på minst 2 dBA bör räknas de boende till godo.

Lundmark berörde viktiga faktorer för att undgå fel. Koll bör göras av:

 

1. Rätt källstyrka. Ljudeffektnivå och driftmode. Dokumentation ska presenteras.

2. Naturvårdsverkets metoder, med t.ex. WindPro.

3. Rätt ljudeffektspektra. Dokumentation ska presenteras.

 

Känslighetsanalys av Naturvårdsverkets metod - Land visar exempel på indata (Källstyrka 105 dBA, navhöjd 100 m, avstånd 800 m), som ger beräknad ljudnivå om 34,8 dBA. Ökas indata med 5 % (110 dBA, 105 m, 840 m) erhålls beräknad ljudnivå: 39,8 dBA. X dBA ändring i indata ger X dBA ändring i beräknat värde.

 

Kända fel i ljudberäkningar och redovisningar:

 

Fall A. Ljuddata för vindkraftverket var ej känt vid projektering och upphandling. Verklig Ljudeffektnivå 4 dBA högre än förutsatt.

Fall B. Man köpte annat verk än man projekterat. Ljuddata för tidigare diskuterat verk användes i ljudberäkningen.

Lundmark hade en rak inställning.

 

Man undrar. Vem tar ansvar? Källstyrkan är ju kritisk för ljudberäkningar och verklig ljudnivå.

 

Garanterat ljuddata värde har osäkerhet i mätmetod och spridning mellan exemplar. Osäkerhetsvärden kan vara minst 2 dBA. Mätvärde kan vara från trimmat exemplar under gynnsamma omständigheter.

En tillverkare anger: Garantin uppfylld om mätresultat = garanterat värde ± 1dBA. Standardavvikelse enl. IEC 61400–11, typiskt ca 1-1,5 dBA.

 

Boxplanering är ett nytt begrepp. T.ex. Projektområde, max 20 verk, max 150 m totalhöjd. Man vill ha frihet att placera och välja verk vid detaljprojektering Villkor, t.ex:

 

·         Ekvivalentnivån i 10 minutersperioder får utomhus vid bostäder ej överstiga riktvärdet/begränsningsvärdet 40 dB(A).

·         Ljudnivån inomhus får ej överstiga Socialstyrelsens riktvärden.

 

Ljudberäkningen i MKB = Exempel som visar att ljudvillkor kan innehållas. Orimligt att i förstudie räkna igenom alla tänkbara alternativ.

 

Lundmarks förslag:

 

·         Detaljerade ljudberäkningar med rätt vindkraftverk/ljuddata, driftmod och placering skall redovisas till tillsynsmyndighet i projekteringsfasen.

·         Vid etappvis utbyggnad görs en ny ljudberäkning av totalnivåer för varje tillkommande etapp inklusive tidigare etapper. (För tidigare etapper gäller villkor.)

·         Hänsyn skall tas till mät- och beräkningsosäkerhet.

·         Villkoret gäller, beräkningen ett hjälpmedel.

 

Undermåligt beräkningsexempel i WindPro presenterades. Varning för USER, inkorrekta ljuddata, Oftast mätresultat och ej garantivärden. Lundmark upprepade behovet av att kolla ljuddata och lade fram en rad förslag till förbättringar och diskussionspunkter.Han lyfte frågor om oberoende konsulter och att låta tillsynsmyndigheten bli beställare av konsultuppdrag. En viktig del är uppföljning av miljörapporter och driftstatistik som påverkar ljuddata och utbredning. Årlig redovisning av entimmesvärden och tidpunkt, producerad effekt, driftmod, vindriktning och eventuell islogg. Driftstatistik direkt från övervakningssystemet som signeras. (Ett Excelark/verk)

 

Riktvärden för buller inomhus. Låga frekvenser mm

 

• Riktvärden för buller inomhus (Socialstyrelsen 2005:6) kan uppföljas genom beräkningsmetod i tersband, tex Nord 2000, Danska metoden, eller modifierad metod från Naturvårdsverket. Ljuddataspektra garanteras dock ej från tillverkare.  Exempel från beräkning av ÅF presenterades.

Beräknat värde vid 50 Hz tangerade hörtröskeln. Maxvärden låg så nära som 4 dBA i detta område.

 

Anm. Det kan noteras att detta stöds av Bray/James som påvisar extrem Chrest-factor hos vindkraftsbuller och höga ”peaks” mot 70-85 dB i infraljudsområdet. Likaså MacPhersson som refererar till Salts lägre sensibilitetskurva för yttre hårceller.

 

Flera diagram presenterades där ljudnivåer uppmäts över beräknade värden.Ett exempel med amplitudmodulering visade toppar på 42 dBA för ”Swish-ljud” mätta 1500-1700 m från fem 2 MW vindkraftverk. Boxmodell, stora vindkraftsparker och kumulativa effekter från flera parker med olika planeringsfaser ställer nya krav på kontrollarbetet. 

 

Anm. Spontant konstateras att det ät hög tid för regering och myndigheter att ta tag i det sedan lång tid påtalade behovet av tredjepartskontroll. Dessa frågor kan inte längre överlåtas åt verksamhetsutövarnas egenkontroll där kontrollerande konsultbolag hamnar i beroendeställning. Berörd myndighet/nämnd kan utföra beställning av mätuppdrag och kostnaden bäras av verksamhetsutövaren/na. Likaså kan konstateras att en rad osäkerhetsfaktorer talar för att riktvärdet för de nya höghöjdsverken måste sänkas till 35 dBA (Tonalitet, tyst bakgrund, lågfrekvent ljud, cylindrisk ljudutbredning, temperatur- och vindhastighets-gradienter, resonans, luftfuktighet, terrängförhållanden, beräkningsmodeller etc.)

 

En ny version för Measurement Methods – IEC 61400–11 Edition 3 kommer att gälla 2012-07-01.

Huvudsakliga förändringar gentemot tidigare edition 2.1 är:

 

·         Regressionsanalys ersätts med BIN-analys. Bin-storlek minskas från 1 till 0,5 m/s

·         Analysen baseras på tersband 20 – 10000 Hz

·         Medelvärdesbildningstiden 10 s mot tidigare 60 s

·         Referensvindhastigheten vid navhöjd

·         Detaljerad analys av osäkerheten i resultaten

·         Alla spektra används i tonalitetsanalysen

 

 

DAG 2

Magnus Danielsson, Nätutveckling Svenska Kraftnät, redogjorde för stora utmaningar i elnätsubyggnaden.

Europeiska krav på handel med el och införande av förnybar elproduktionkräver fokus på utlandsförbindelser och stora interna begränsningar. Analyser görs av “RegIP Baltic Sea” och ett stort nordiskt överskott. Mycket vindkraft i norra Tyskland m.fl. länder. Finland analyserar egen ledning till Baltikum och EU.

Nationellt utvärderas förutsättningar och konsekvenser för förbättrad elmarknad, minskade prisdifferenser mellan elområden, anslutning av ny produktion och konsekvenser för stamnätet. Fokus på interna flaskhalsar.

Lokalt erfordras avsevärda reinvesteringar för säkrad drift, anslutning av produktion och regionnät till stamnätet, nya stationer, uppgradering av ledningar, mm. Fram mot 2025 krävs många förstärkningsprojekt och tydligare process för anslutning fram till beslut.

 

Anders Richert, Nätenheten, Handel-Försäljning, Svensk Energi. Organisationen arbetar med

omvärldsbevakning och analys, opinionsbildning, politisk dialog, information, rådgivning och kompetensutveckling förmedlemsföretag och elbranschen. Man arbetar med samma frågor som Svenska Kraftnät. Helhetssyn på energimarknaden, integrering av förnybar elproduktion, stort elöverskott i Norden 2020. Utbyggnad av näten är nödvändig före 2020! Smarta elnät ger förbrukarflexibilitet men kräver även affärsmodeller. Möjliggör småskalig elproduktion hos slutanvändare – växelvis inmatning och utmatning.Elfordon kräver styrning av tidpunkt för laddning.Ökad mängd förnybar kraft ställer krav på ökad reglerförmåga i systemet.Energi/effektbrist kan kräva reglering av effektuttag Utmaningar på vägen är långdragna tillståndsprocesser för såväl produktionsanläggning som nät. Intäktsregleringen för elnätsföretagen är ogynnsam för nyinvesteringar. Krav på reglerförmåga i systemet kan medföra ändringar av krav på vattenkraftproduktion.

 

Vid efterföljande paneldebatt väcktes frågan om privata bolag kan få investera i delar av stamnätet. Det framkom att riksdagsbeslut gäller för att stamnätet ska ägas av staten. Norge har diskuterat länkar till både England och Tyskland, men fokuserar närmast på ledning via Sverige.

 

Marianne Henningsson, Linnéuniversitetet, redogjorde för Vindvals syntesrapport: Vindkraft, attityder och människors intressen.Rapport 6497, maj 2012.Kunskapsprogrammet Vindval är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket.  Rapporten är uppdelad i fyra avsnitt: -Hälsa – Ekonomi – Landskap – Förankring. 18 författare har medverkat.

Presentationen inleds med referat till den starkt kritiserade SOM-rapporten 2011. Som exempel angavs 40 % vara positiva (14 positiva, 26 ganska positiva) till vindkraft nära den fasta bostaden eller nära fritidsbostaden.

 

Anm. Inget angavs om att underlaget gäller åren 2000–2010 och att resultaten från fem undersökningar har slagits samman. Detta underlag är idag inaktuellt.

I övrigt var många slutsatser vaga. Inga större hälsoeffekter – risk dock för sömnstörningar. Negationen ”inga större” är relativ och kan också tolkas om att det finns hälsoeffekter.  

6 % anges mycket störda av buller och 10 % störda. Här citeras en välkänd svensk rapport. Det hade varit mer korrekt att samtidigt tala om att dessa värden gäller för 35-40 DBA och att 32 % ansåg sig störda när bullret översteg 40 dBA, vilket inte är ovanligt. Än mer informativt hade det varit att nämna att 28 % uppgav att man märkte ljudet redan vid 32,5 dBA och att 93 % märkte bullret vid >40dBA. Likaså borde Vindvals granskning av rapporten belyst och analyserat faktum att deltagarnas medelålder var 52 år (26–77 år). Det är väl känt att barn och ungdom som exponeras för miljöbuller utgör en definierad riskgrupp med nedsatt motivation, uppmärksamhet och kognitiva funktioner samt högre risk för huvudvärk, irritation och hypertoni. En WHO-rapport redovisar att barns hörtröskel, nattetid kan sänkas med upptill 12,5 dBA.Det är också väl känt att vuxna efter hand får en nedsatt hörsel. Eftersom hälften av de undersökta var över 52 år har detta haft inverkan på undersökningen. 

Infraljud – ingen större hälsoeffekt.

Definition av gränsen mellan stor och liten hälsoeffekt hade varit befogad. Efter att ha läst Bruce MacPhersons rapport (dec 2011) kändes detta uttalande märkligt. Det är snarast så att det ännu saknas bevis för att naturligt infraljud kan jämföras med starkt dynamiskt amplitudmodulerat infraljud från industriell energiproduktion i tyst miljö.

 

Beträffande hälsoeffekter kunde man förväntat sig att man i större utsträckningrefererat till Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2009, avsnitt Buller, där det anges ett antal bullerrelaterade hälsoeffekter såsom försämrad hörsel, öronsusningar, sömnstörningar, försämrad inlärning och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. I synnerhet som andra utredningar visat att vindkraftsljud redan vid 35 dBA upplevs lika störande som andra bullerkällor vid 45 dBA.

 

Slutsatsen mer forskning;

 

•Sömnstörning och sjukdomar!

•Kumulativa ekonomiska effekter!

•Fastighetsvärden – avstånd!

 

Rapporten refererar till en klassisk från Van den Berg (2004) som konstaterar stora variationer i väderförhållanden över dygn och årstid. Stabila atmosfärsförhållanden under kväll och natt kan leda till ökade nivåer av vindkraftverksljud. Samtidigt sjunker nivåerna av bakgrundsljuden. Mätningar visar att bullernivån från vindkraftverk kan skilja sig upp till 15 dB mellan natt och dag vid samma vindhastighet.  Dessa resultat är viktiga när man ska diskutera vindkraftens eventuellaeffekter på sömn. Nedisning av rotorbladen ärytterligare en faktor som kan ge ökat ljud. De drabbade upplevde detta som ett ljud från ett tåg som aldrig tystnade. Det av mäklare redan konstaterade faktumet att fastighetspriser påverkas avförs med argumentet att forskning saknas.

 

Vem hade väntat sig att Vindval skulle åberopa Miljöbalkens försiktighetsprincip. Det finns redan ett femtontal internationella rapporter som rekommenderar säkerhetsavstånd på minst 1,5 – 2 km. Några ännu längre. Vindkraftsbranschen får nu ytterligare respitunder tre – fyra år. Flera synpunkter kan tolkas som ”Brasklappar” för framtiden.

 

Senare följde Lars Fröding, Arise, med ett bidragsfinansierat pilotprojekt, Vindkraft i skog.

Han konstaterade:

 

·         Att bygga i skogen är kostnadseffektivt och tar mark med lågt värde i anspråk

·         Att bygga i skogen skapar mervärde för landsbygden

·         Sverige är glesbefolkat

 

Förhärskande vindriktningar;

Oxhult, Halland                  Sektor 240-300                   54%

Idhult, Blekinge                 Sektor 210-300                   57%

Brunsmo, Kalmar län          Sektor 240-360                   72%

 

Stora skillnader på månadsbasis mellan öst och västkust. Toppvärden i april och maj.

Produktion <10 %.  Oxhult 5564 timmar och Idhult 6136 timmar av totalt 8760 årstimmar.

Prestationskontroll och funktionskontroller nödvändiga t.ex. effektkurvor vid full vindi modat läge.

 

Boxtillstånd:

 

·         Fördelar: Enklare tillståndsprocess och friare val av plats och turbiner

·         Nackdelar: Mycket arbetstid återstår, kan kräva onödiga undersökningar och medföra rättsosäker process mot tillsynsmyndigheten.

 

Fröding lanserade flera kreativa idéer såsom, cykellopp bland vindkraftverk, studiebesök och vindkraftsturism samt kreotoper och blomsterbäddar. Han ansåg att påverkan på jakten är mycket begränsad och nämnde att jägare var positiva då älgarna inte hörde jägaren. Framgick inte om han haft kontakt med Svenska Jägarförbundet.

Han konstaterade ökad fladdermusfauna och ifrågasatte om numerären är underskattad.De breda vägarna ansågs medföra en förbättrad infrastruktur i skogen.

 

I sin skarpa analys hade han konstaterat kraft och enighet men också splittring och strid i bygden, vilket lett till ett livaktigt föreningsliv (kooperativ och FSL). Detta kunde sedan kopplas till förskjuten politisk majoritet i känsliga kommuner. För lösningen av de globala miljöproblemen var det viktigare med ekonomisk fördelning än information. I raljerande ton anfördes sedan människors oro.

 

I efterföljande paneldiskussion deltog Thomas Stalin (Vattenfall, moderator), Alf Pedersen (Skogsstyrelsen), Henrik Malmberg (E.ON), Lars Fröding (Arise Windpower), Per Lundqvist (Vestas), Linda Hedlund (LRF) och Mikael Nilsson (Länsstyrelsen i Kalmar).

 

Lundqvist nämnde att högre verk eftersträvas bl.a. för att de ger mindre belastning på vingarna. Idag utsätts de för högre vindhastighet i toppläge, varvid de kommer i svajning i axiell riktning och kommer nära tornet. Länsstyrelsen i Kalmar har nyligen godkänt 180 m höga verk.

 

I debatten kunde jag sedan ta upp ett flertal ämnen. Beträffande intrång ansåg moderatorn att frågan om förlorade fastighetsvärden var irrelevant då Skogsvårdsstyrelsens representant fått i uppdrag att utreda hur fastighetsvärdena stiger. Exempel från Oxhult där en fastighet blivit osäljbar framfördes.

 

Amerikanska studier och kinesiska rapporter om lokal klimatpåverkan var okända. Tillfälle gavs för information om att House of Lords, UK, förbereder lag som stipulerar 3 km mellan bostad och verk med höjd över 150 m samt att Tyskland har gränsvärdet 35 dBA för natt i lantlig miljö. Här påtalades behovet att se över de svenska gränsvärdena i samma riktning. Del av panelen hade liknande inställning.

 

Konferensen avslutades med ”Goldmann Show” där Maud Olofsson före detta näringsminister och partiledare var hedersgäst.  Framträdandet var huvudsakligen en resumé av hennes politiska gärning i samarbete med en skicklig imitatör och kommande uppgifter inom FN. Rollen som styrelseledamot i Arise Windpower berördes i en mening. Här informerades också om att en underorganisation för miniverk bildats. Utställningarna presenterade olika fabrikat där det nu också finns verk utan växellåda och neodym. Förbättrade system för mätning av vindhastighet. För första gången träffade jag ett företag som påtalade behovet av underhåll och rekonditionering av vingarna för att inte förlora effekt. Miljöaspekterna berördes inte. Att marknaden för miljökonsulter är stor kunde konstateras.

Den nationella databasen Vindbrukskollen presenterades. Den ska sammanställa landets vindkraftsverk och alla ansökningar. Vindbrukskollen är formellt invigd av Energimyndigheten men ännu inte tillgänglig på nätet.

 

 

Ove Björklund

 

 

PS. Samtliga föredragshållare har redovisat sitt material.

Se här

 

Ganska neutralt material finns också om redovisning av nuläget vid berörda myndigheter samt andra konferensavsnitt som jag själv inte kunde besöka.

Se här