Skriv ut

Vindkraftspark i Ölme.

Kristinehamn marknadsförkommunen som en turistkommun med vår vackra natur och skärgård vilket jag anser är ett klokt initiativ. Vi har ett storslaget och unikt naturområde, oavsett vilken riktning vi vänder näsan.Vår vackra och unika skärgård, de storslagna naturområdena för vår rekreation och vårt välbefinnande, vår svamp och våra bärskogar, jakt och fiske mm.  Det är nu dags för våra beslutsfattare att leva upp tillde 16 nationella miljömål som Riksdagenantagit.

Kristinehamns Kommun ligger i framkant i Värmland vad gäller vindkraftsansökningar. Ett antal områden har av våra politiker pekats ut som lämpliga för vindkraftsetableringar. Tillståndsansökan har lämnats in för 5 st. vindkraftsparker i kommunen, Ölmeåsen, Sättravallen, Krontorp, Bäckhammar och Långmarken. Exploatörer och ett fåtal markägaregnuggar nu sina händer för de ekonomiska vinster de kommer att göra. De subventioner som kommer från de sk. elcertifikaten, den extra skatt som vi elkonsumenter betalar på våra elräkningar går oavkortat till dessa lycksökare. Ca 300 miljarder kommer att ha plöjts ner i vindkraftsindustrin i landet innan den av riksdagen beslutade utbyggnaden av 30 TWh vindkraft är fulländad. Då vi i normala fall har elöverskott i Sverige förundras jag över detta vansinne att bygga ut vindkraften. Vindkraftens negativa konsekvenser har inte utretts till fullo. Vi får inte glömma tidigare miljökatastrofer som, Hallandsåsen, asbest, PCB, DDT, hormoslyr, mm. Allt detta bedömdes vara ofarligt och inte menligt för människa, djur och natur. Med facit i hand borde vi blivit klokare. Men inte. För miljöns skull ”måste” vi etablera vindkraftsparker. Med dessa vindkraftsplaner kommer vi att skövla vår unika flora och fauna, den så eftertraktade mångfalden, dit även människan hör, kommer att totalhaverera.

 De fåglar som betar på Ölmeslätten och söker nattlokal i sjöarna och på mossarna. Lövåssjön, Markvattnet, Juntern, Lövåsmossen, korsar i stora mängderÖlmeåsen morgnar och kvällar.Man kan jämföra området på hösten med vad Hornborgasjön och Tysslingen är på våren. En etablering av vindkraftsparken på Ölmeåsen kommer att bli förödande för de flyttande och rastande fåglarna på sin väg söderut. Ölmeåsen och angränsande skogar är attraktivt för kungsörn, havsörn, ugglor och ett antal andra rovfåglar, vi får inte glömma vad som gjordes för att utfordra örnarna med giftfria djurkroppar. Spelflygande kungsörn har iakttagits över åsen, vilket inte framgår av den inventering av örnar som gjordes vårvintern 2011.Följande föryngringar har iakttagits i området, tranor, sångsvan, gäss, storlom, smålom, gråhäger, sim och dykänder, tjäder, orre m.fl.

 Vi får inte glömma att vi har kalkat Markvattnet och Lövåssjön sedan mitten på åttiotalet, och detta pågår fortfarande. Skall dessa insatser för djur och natur vara bortkastade med ett industribygge i detta område.Inne i parken finns ett område under pågående naturreservatsbildning, öster om åsen ligger området Grytingskogen, skyddsklass 1, 1 150 ha, med riksintresse för naturvård, som gränsar endast 75 meter på närmaste stället från parken. Dåstrandskyddet vid Lövåssjön är 200 m,kommer parken olämpligt nära strandskyddet.I övrigt finns den utrotningshotade bombmurklan i parken, gammelskog, nyckelbiotoper, ett sextiotal fornminnen ev. varphögar från tidig gruvbrytning. 1930 fann man en stenyxa på Berg vid Markvattnet, borde inte detta utforskas mer ingående?

Vad händer vid ett haveri som t.ex. brand i turbin likt den i Ramsåsa, brinnande oljor från växellådor, brinnande plastdetaljer som slungas ut med rotorbladen, kommer de att starta skogsbränder? De radioaktiva komponenterNeodym (jordmetaller) som finns i verken, kommer de att kontaminera Ölmeåsen? Säkerhetszoner för iskast, enl. Boverkets normer kommer säkerhetsavståndet att ha en radie på 300 meter runt varje verk, vilket innebär att i stort sett hela åsen ligger i riskområdet och blir otillgängligt för friluftsliv, svamp och bärplockning.

Vad händer med grundvattnet vid betongtillverkning? Troligen kommer en mobil betongstation, betongpumpar, betongbilar att användas? Dessa kräver rengöring.Vart tar lakvattnet vägen?

Ev. kommer en bergtäkt att öppnas i området, det innebär sprängningar och att en bergkross kommer att etableras i området. Hur kommer sprängämnet och hydraloljespill att påverka grundvattnet?

Fakta

Gränsvärden för buller (40 dB/A) nattetid och skuggning kommer att överskridas för ett antal fastigheter. Fastighetsvärdet kommer att reduceras med 20-30% enligt erfarenhet från övriga Sverige.

Ölmeåsen är inte uttaget som riksintresse förvindkraftsetablering av regeringen, det är ett lokalt politikerbeslut.

Kristinehamns Kommun har i skrivelse ställt kravet att området, efter att kraftverken tagits ur drift, skall återställas inom två år. Det innebär att uttjänta torn skall demonteras,hela betongfundament skall bilas bort, betongen skall bortforslas, betongavfall är ett riskavfall och skall hanteras och deponeras för där avsedda deponistationer enl. EU och Svensk lag, (Avfallsförordningen, 2001:1063, Bilaga 2, farligt avfall). ev. bergtäkt skall återställas,finns fonderade medel för dessa åtgärder?

Vindkraften behöver stödkraft när det inte blåser. Var tar vi denna stödkraft?Måste vi bygga ut våra älvar då endast vattenkraften kan startas omedelbart. Kärnkraften tar för lång tid att starta upp.

Om Sverige ska fortsätta att bygga ut vindkraften för att kunna exportera ett växande elöverskott till övriga Europa, och till Tyskland som aviserar en avveckling av sinaKärnkraftverk.Då kräver ett redan överbelastat stamnät en rejäl utbyggnad tillofantliga kostnader. Denna kostnad är beräknad av Svenska kraftnät till ca 25 miljarder kronor. Skall Sverige vara ett ”batteri” för EU och den Tyska marknaden? Skall vår Svenska natur skövlas för att rädda andra länders åtagande om förnyelsebar energi?

Den överskottsenergi som en fullt utbyggd vindkraft skapar, vart gör vi av den? Snurrorna får stå stilla, till vilken nytta? Eller så kör man vindkraften och släpper förbi vattnet utanför turbinerna vid vattenkraftverken.Vattenmagasinen måste ”nödtappas” med erosionsrisker som följd.

Epilog

”Försiktighetsprincipen” måste gälla. Vi måste utreda de konsekvenser som en vindkraftsutbyggnad skapar i kommunen, Vi måste ta till vara på den natur vi har för vårt välbefinnande och vår rekreation. Det måste vara det krav som kommande generationer har rätt att ställa på oss. Dekulturlandskap som vi skall överlämna till kommande generationer får inte vara industriområden.

Vågar våra beslutsfattare stoppa detta vindkraftsvansinne,vilket man gjort i t.ex. Åmål?

Läs Kristinehamns översiktsplan 2004, kap 13, 14, 15.

Lennart Sundberg
Kristinehamn